Titel: La Morte ha fatto l'uovo / Death Laid an Egg / Döden lägger ägg
Genre: Drama/Thriller
Land: Italien/Frankrike
År: 1968
Regi: Giulio Questi
I rollerna: Jean-Louis Trintignant, Gina Lollobrigida, Ewa Aulin, Jean Sobieski
Handling: Ett triangeldrama utspelar sig på en kycklingfarm där ägarinnan Anna bor tillsammas med sin man Marco och deras vackra sekreterare Gabrielle. Marco är självklart intresserad av sekreteraren, men samtidigt binder han och dödar prostituerade på ett hotell. En av de anställda på farmen experimenterar för att få fram ving- och huvudlösa kycklingar.
Omdöme: Detta var minst sagt en av de konstigare filmerna jag sett. Själva grunden hade kunnat vara bra, men man blandar in för mycket ointressant i handlingen, som t.ex. de ving- och huvudlösa kycklingarna. Fotot och produktionskvalitén är det inget fel på, men inte heller något utöver det vanliga. Däremot är det stora problem när det gäller handling och musik.
Musiken i filmen är bland det värsta, om inte det absolut värsta, jag har hört. Idioten som gjort musiken har bara tryckt på olika tangenter när han spelar piano och klankar på gitarr och fiol med förskräckliga toner som helt förstör chansen till känsla. Inte så konstigt att han bara komponerade musik till tre filmer (varav denna blev den sista).
Regissören (och kompositören) måste varit rejält påtänd, för detta flummeri (som vissa kallar surrealistiskt och gillar), är så dåligt att jag klassar det som den klart sämsta filmen i giallogenren (även om det är mer av ett drama än giallo, men har ett par inslag av typisk giallo).
Musiken förstör så oerhört mycket att jag tror filmen hade kunnat undvika bottenbetyg om den varit bra. Trintignant gillar jag sedan tidigare och han sköter sig bra som vanligt. Kul även att se svenska Ewa Aulin som den vackra sekreteraren.
2 - Skådespelare
1 - Handling
1 - Känsla
1 - Musik
3 - Foto
--------------
8 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.4
Genre: Drama/Thriller
Land: Italien/Frankrike
År: 1968
Regi: Giulio Questi
I rollerna: Jean-Louis Trintignant, Gina Lollobrigida, Ewa Aulin, Jean Sobieski
Handling: Ett triangeldrama utspelar sig på en kycklingfarm där ägarinnan Anna bor tillsammas med sin man Marco och deras vackra sekreterare Gabrielle. Marco är självklart intresserad av sekreteraren, men samtidigt binder han och dödar prostituerade på ett hotell. En av de anställda på farmen experimenterar för att få fram ving- och huvudlösa kycklingar.
Omdöme: Detta var minst sagt en av de konstigare filmerna jag sett. Själva grunden hade kunnat vara bra, men man blandar in för mycket ointressant i handlingen, som t.ex. de ving- och huvudlösa kycklingarna. Fotot och produktionskvalitén är det inget fel på, men inte heller något utöver det vanliga. Däremot är det stora problem när det gäller handling och musik.
Musiken i filmen är bland det värsta, om inte det absolut värsta, jag har hört. Idioten som gjort musiken har bara tryckt på olika tangenter när han spelar piano och klankar på gitarr och fiol med förskräckliga toner som helt förstör chansen till känsla. Inte så konstigt att han bara komponerade musik till tre filmer (varav denna blev den sista).
Regissören (och kompositören) måste varit rejält påtänd, för detta flummeri (som vissa kallar surrealistiskt och gillar), är så dåligt att jag klassar det som den klart sämsta filmen i giallogenren (även om det är mer av ett drama än giallo, men har ett par inslag av typisk giallo).
Musiken förstör så oerhört mycket att jag tror filmen hade kunnat undvika bottenbetyg om den varit bra. Trintignant gillar jag sedan tidigare och han sköter sig bra som vanligt. Kul även att se svenska Ewa Aulin som den vackra sekreteraren.
2 - Skådespelare
1 - Handling
1 - Känsla
1 - Musik
3 - Foto
--------------
8 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.4
