Titel: The Beast of War
Genre: Krig/Drama
Land: USA
År: 1988
Regi: Kevin Reynolds
I rollerna: Jason Patric, Steven Bauer, George Dzundza, Don Harvey
Handling: Afghanistan, 1981. Sovjetunionen är fast i ett blodigt och meningslöst krig med mujahedingerillan. Besättningen i en sovjetisk T-62 stridsvagn som kommit ifrån sitt förband hamnar i en dödlig katt-och-råtta-lek med en grupp frihetskämpar som leds av den unge Taj. Efter att den tyranniske tankbefälhavaren Daskal utplånat en fridfull afghansk bergsby sjunker stridsmoralen, och tankföraren Koverchenko drivs allt närmare gränsen för vad han kan stå ut med. I sin rädsla för myteri börjar den nu närmast psykotiske Daskal vända sig mot sin besättning och ingen kan känna sig säker i hans närhet...
Omdöme: En för mig helt okänd film som jag hittade av en slump, men som lät lovande och fått bra kritik av många. Självklart är det synd att ryssarna pratar engelska (fast som tur är utan brytning). Däremot talar afghanerna sitt språk. Efter ett tag tänker man inte längre på detta och det är osäkert om man hade fått se den här filmen om inte amerikanarna hade gjort den. För regin står Kevin Reynolds, som bl.a. gjorde den sevärda Greven av Monte Cristo.
Filmen börjar på ett kraftfullt sätt där det plötsligt ur ingenstans dyker upp ett flertal sovjetiska tankar och anfaller en liten by. De lägger inga fingrar emellan och skjuter sönder byggnader och människor, och bränner sedan upp resten med eldkastare. En afghan som ger mest motstånd blir tillfångatagen och beordras av den sovjetiska befälshavaren Daskal att lägga sig under tanken så att de kan köra över honom. Med fötterna först lägger sig mannen under tanken och ler då han vet att han hamnar i Paradiset. Daskal ger ordern att köra framåt och fötterna knäcks, för att senare bara se kvarlevorna av kroppen som blivit helt mosad. Ingen trevlig syn, men en stark inledning som visar prov på grymheterna som förekom under kriget.
Filmen är annars inte så brutal som det kanske låter, men den visar på ett realistiskt sätt hur det gick till, avskalat och naket. Ett par av männen i byn, som varit borta vid tiden av anfallet, återvänder och hittar sina familjer dödade. När de får reda på att en av tankarna åkt vilse i ett bergspass och hamnat i en återvändsgränd, bestämmer de sig för att hämnas med sin nye ledare Taj i spetsen. George Dzundza sköter sig bra i rollen som Daskal och spelar honom kallt och psykopatiskt. Har sett honom i ett par filmer tidigare, men visste inte att han hade denna kapacitet. Steven Bauer, kanske mest känd för sin otroligt sköna roll i Scarface och även i Traffic, spelar Taj. Jason Patric, som gjorde en bra prestation i bl.a. Narc, spelar Koverchenko som motsätter sig Daskals metoder. Allt som allt en bortglömd film som definitivt bör ses om man vill se en bra och lite annorlunda krigsfilm.
4 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.3
Genre: Krig/Drama
Land: USA
År: 1988
Regi: Kevin Reynolds
I rollerna: Jason Patric, Steven Bauer, George Dzundza, Don Harvey
Handling: Afghanistan, 1981. Sovjetunionen är fast i ett blodigt och meningslöst krig med mujahedingerillan. Besättningen i en sovjetisk T-62 stridsvagn som kommit ifrån sitt förband hamnar i en dödlig katt-och-råtta-lek med en grupp frihetskämpar som leds av den unge Taj. Efter att den tyranniske tankbefälhavaren Daskal utplånat en fridfull afghansk bergsby sjunker stridsmoralen, och tankföraren Koverchenko drivs allt närmare gränsen för vad han kan stå ut med. I sin rädsla för myteri börjar den nu närmast psykotiske Daskal vända sig mot sin besättning och ingen kan känna sig säker i hans närhet...
Omdöme: En för mig helt okänd film som jag hittade av en slump, men som lät lovande och fått bra kritik av många. Självklart är det synd att ryssarna pratar engelska (fast som tur är utan brytning). Däremot talar afghanerna sitt språk. Efter ett tag tänker man inte längre på detta och det är osäkert om man hade fått se den här filmen om inte amerikanarna hade gjort den. För regin står Kevin Reynolds, som bl.a. gjorde den sevärda Greven av Monte Cristo.
Filmen börjar på ett kraftfullt sätt där det plötsligt ur ingenstans dyker upp ett flertal sovjetiska tankar och anfaller en liten by. De lägger inga fingrar emellan och skjuter sönder byggnader och människor, och bränner sedan upp resten med eldkastare. En afghan som ger mest motstånd blir tillfångatagen och beordras av den sovjetiska befälshavaren Daskal att lägga sig under tanken så att de kan köra över honom. Med fötterna först lägger sig mannen under tanken och ler då han vet att han hamnar i Paradiset. Daskal ger ordern att köra framåt och fötterna knäcks, för att senare bara se kvarlevorna av kroppen som blivit helt mosad. Ingen trevlig syn, men en stark inledning som visar prov på grymheterna som förekom under kriget.
Filmen är annars inte så brutal som det kanske låter, men den visar på ett realistiskt sätt hur det gick till, avskalat och naket. Ett par av männen i byn, som varit borta vid tiden av anfallet, återvänder och hittar sina familjer dödade. När de får reda på att en av tankarna åkt vilse i ett bergspass och hamnat i en återvändsgränd, bestämmer de sig för att hämnas med sin nye ledare Taj i spetsen. George Dzundza sköter sig bra i rollen som Daskal och spelar honom kallt och psykopatiskt. Har sett honom i ett par filmer tidigare, men visste inte att han hade denna kapacitet. Steven Bauer, kanske mest känd för sin otroligt sköna roll i Scarface och även i Traffic, spelar Taj. Jason Patric, som gjorde en bra prestation i bl.a. Narc, spelar Koverchenko som motsätter sig Daskals metoder. Allt som allt en bortglömd film som definitivt bör ses om man vill se en bra och lite annorlunda krigsfilm.
4 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.3
