Morningside Neckwarmer

Phew - it's busy busy busy around here! I feel terrible for such spotty posts recently, like all I've been doing is dropping in to tell you where new patterns are at! My apologies, and I'll do my best to navigate this crazy year and keep you all abreast of the knitting that's going on (it definitely is!)



I did a little project for the Classic Elite Web-Letter last week. It's a one-skeiner and was conceived as a solution for maximizing that little bit of luxury fiber you may have hiding somewhere but have been too afraid to touch. I had a skein of Classic Elite's Stormy (cashmere tweed... 'nuff said) and whipped this up - I think it's going to get a lot of neckplay this year!





The pattern is available HERE [Ravel it] and is written for two different sizes/styles - both shown here. Each piece is knit at a slightly different gauge - the Rust version is knit on US 8's at 14 sts to 4 inches in Brioche Stitch for a firmer fabric that acts more as a faux stand-up collar and looks great under a jacket or sports coat (You may just fake someone into thinking you're wearing an entire cashmere sweater...) The purple version is knit on needles two sizes larger for a fabric with a bit more drape with added length for a more slouchy, voluminous style. Wearer's choice!





Have you ever worked Brioche Stitch before? It's a really wonderful stand-by and I love to go back to it every now and again. It's squishy and feels thick while actually being a very lightweight, lofty fabric. Great for cashmere! In fact, how many stitch patterns are cool enough to warrant their own personal web site? [If you run into confusion or want to read more about what this stitch is all about - be sure to read more behind the link.]





A word of warning about Brioche - the stitch pattern takes a little knitting to become visible. Blindly knit forward for that first inch or so, though, and you'll see the tell-tale ribbing start to appear.



Here's an idea I love - for the really cold-weather days that will be here before we know it, I like wearing these under wool scarves. You get the best of both worlds - rugged, woolie neckwear with a cashmere secret for next-to-skin delight. Also, cashmere has that whole 8-times-warmer-than-wool thing going for it, too.





The pattern employs some Cast-On and Bind-Off tricks that I like which help compensate for Brioche Stitch's wiiiide gauge - a double stranded Long Tail Cast-On (exactly what it sounds like - Long Tailing with two strands of yarn) makes for added flexibility and a nice edge... and the Sewn Bind-Off (I recommend EZ's) is essential for anything being pulled over our heads (also known as the Sweater Collar Savior).





Aren't you loving that we can finally indulge in some beautiful Fall weather? It's really my favorite time of year - you can't beat that beautiful light, and several of my handknits have already gotten some serious street time. Not to mention prime sweater-watching in the city - very inspiring!



** I'll be teaching this weekend outside of Pittsburgh in Sewickley, PA - if you're taking a class, I'll see you there! **

Leviathan

Titel: Leviathan
Genre: Sci-Fi/Skräck/Thriller
Land: USA/Italien
År: 1989
Regi: George P. Cosmatos
I rollerna: Peter Weller, Richard Crenna, Amanda Pays, Daniel Stern

Handling: Djuphavsgruvarbetare stöter på ett sovjetiskt vrak och bärgar dess last till sin undervattensbas. Dock visar det sig att lasten var mycket farligare än vad de trott. Nu är hela besättningens liv i fara då något som tog den sovjetiska besättningens liv kommit ombord...

Omdöme: 1979 fick vi Alien, men 1989 fick vi Leviathan ! Detta är en blandning av klassiska Alien, The Thing och The Abyss. Utspelar sig helt under vattnet och har i princip samma story som Alien. Jag förväntade mig inte så mycket av den här filmen, kanske några skratt åt dåliga scener. Men till min förvåning visade sig filmen faktiskt vara helt ok och långa stunder skapade den bra spänning och helt rätt atmosfär där nere. Den är absolut inte originell, men lyckas ändå bra med vad den vill skapa och många gillar den för vad den är.



Rollistan är helt klart imponerande (eller inte) med Peter "Robocop" Weller i huvudrollen som kapten ombord basen. Hans högra hand är Richard Crenna i rollen som teamets doktor, som sköter sig förvånansvärt bra och passar i sin roll. Amanda Pays är överraskningen i gruppen, en brittisk skådespelerska som jag aldrig hört talas om och som jag nog inte kommer höra talas om i fortsättningen heller. Har utseendet och klarar sig bra, även om det inte är någon Oscarsprestation direkt. Allt som allt gedigna insatser i en sån här film.



Vad som sänker filmen en del är nog sista biten, tänkte främst på det under sista 10-15 minuterna när det blir lite väl klichéfyllt och man lägger mycket krut på actionspäckade scener istället för att skapa en tät spänning som hade varit att föredra. Men den täta stämningen infinner sig stundtals, precis som musiken av Jerry Goldsmith som bitvis lyckas skapa rätt känsla, men som överlag lämnar mer att begära.



Med en starkare regissör, kändare skådespelare och lite ändring i manuset hade detta kunnat bli något. Manuset är förresten skrivet av David Webb Peoples som bl.a. skrivit manus till Blade Runner, Unforgiven och De tolv apornas armé - inga dåliga filmer, men också med bra regissörer. Skönaste repliken måste jag också nämna när besättningen börjar bli grinig.

- I realize you must have gone through hell...
- Gone? Bitch, we're still here!

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
IMDb: 5.2

Sabrina

Titel: Sabrina
Genre: Drama/Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1954
Regi: Billy Wilder
I rollerna: Audrey Hepburn, Humphrey Bogart, William Holden, Walter Hampden

Handling: Sabrina växer upp hos en välbärgad familj. Som chaufförens dotter är hon osynlig för de rika familjemedlemmarna, men hon vet allt om dem och blir kär i sonen David. Som världsvan och vacker ung kvinna kommer hon tillbaka till egendomen från Paris och står nu i vägen för en stor affär.

Omdöme: Den ständigt dagdrömmande Sabrina önskar att David Larrabee (William Holden), en rik playboy och tjejsusare, skulle upptäcka henne en dag. Istället skickas hon till Paris för att lära sig kockkonster och få bort David från sina tankar. Efter två år återvänder hon, mognare, vackrare (nåja) och hett eftertraktad av männen. David får snabbt upp ögonen för henne, problemet är bara att han är förlovad och ska gifta sig om tio dagar med en rikemans dotter. Det är dags för Davids bror Linus (Humphrey Bogart) att ta saken i egna händer.



Det är trevligt upplagt och har hela tiden en mysig ton som bara såna här klassiker klarar av. Den söta Sabrina (Audrey Hepburn) innan hon åker iväg gillar jag mer än den "världsvana", kortklippta versionen som återvänder. Hon tar för sig mer och vet att männen faller för henne. Å andra sidan får vi in Bogart mer i handlingen och det är välkommet. Tycker inte Holden gör särskilt mycket väsen av sig, men så ska han vara en lite dum och blonderad playboy. Det är Linus som är hjärnan i familjen och sköter familjeföretaget, och pga detta vill han att hans bror David ska gifta sig med rikemansdottern så att det gagnar företaget. Istället tar han själv ut Sabrina för att hon ska komma på andra tankar gällande David.



Lite kul kuriosa är att Cary Grant i sista stund lämnade filmen då han och William Holden inte tålde varann. Istället fick Humphrey Bogart hoppa in och fick en stor summa pengar för besväret. Samtidigt ville Bogart inte ha Hepburn i rollen som Sabrina utan istället sin fru Lauren Bacall. När han sedan tillfrågades hur det var att spela mot Hepburn svarade han att det är ok, om man inte har något emot 20 tagningar. Som om det inte vore nog blev Holden förälskad i Hepburn och de blev ett par på riktigt, något som hon senare bröt upp när hon fick reda på att han inte kunde få barn. En riktig såpa (och soppa) i sig alltså... Detta var för övrigt en av Bogarts sista filmer då han dog 1957.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.8

Tropic Thunder

Titel: Tropic Thunder
Genre: Äventyr/Action/Komedi/Krig
Land: USA/Tyskland
År: 2008
Regi: Ben Stiller
I rollerna: Ben Stiller, Robert Downey Jr, Jack Black, Nick Nolte, Matthew McConaughey, Tom Cruise

Handling: Ett gäng självupptagna skådespelare har bestämt sig för att göra filmhistoriens största krigsfilm. Men när inspelningskostnaderna löper amok och skådisarnas överdimensionerade egon hotar att äventyra hela filmprojektet, bestämmer sig den frustrerade regissören för att ta saken in egna händer och öka realismen.

Omdöme: Filmen inleder med en rad fejkade filmtrailers, likt vad man fick mellan filmerna på Grindhouse. Dessa trailers är alla komiska och sätter direkt tonen för vad man ska förvänta sig av filmen. När så filmen verkligen börjar presenteras man av Ben Stiller som spelar actionhjälten Tugg Speedman, men som på senare tid börjat tappa publiken med alla sina uppföljare. Robert Downey Jr. spelar den femfaldigt Oscarsbelönade australiensaren Kirk Lazarus som inför filmen "Tropic Thunder" genomgått en kontroversiell operation som gjort honom till en svart man. Jack Black introduceras som Jeff Portnoy, en överviktig skådis som varit med i "The Fatties", en slags vit parodi på Eddie Murphys familj i The Nutty Professor.



Filmen "Tropic Thunder" utspelar sig under Vietnamkriget och baseras på en bok skriven av Vietnamhjälten Four Leaf (spelad av Nick Nolte som en riktig hippie). Samtidigt är Tugg Speedmans manager Rick Peck (en passande Matthew McConaughey) orolig för att hans klient inte ska få de bekvämligheter på plats som han ska ha, samt att någon annan tar hans enda (?) klient ifrån honom. Som om det inte vore nog har filmen gått över budgeten och är försenad vilket får filmens producent Lee Grossman (en härlig och härligt sminkad Tom Cruise) att bli fullständigt galen. Ja, det är upplagt för underhållning, det är en sak som är säker.



Det är en på många sätt underhållande och rolig film som lyckas inbringa en del skratt genom filmens gång. De flesta bjuder Robert Downey Jr. och Tom Cruise på, men även gänget tillsammans ute i djungeln skapar flera komiska situationer. Den har dock även sina svackor och ett tag känns det som om Rambo vore i farten på räddningsuppdrag. Jag hade ändå hoppats på att bjudas på lite mer som helhet, men är ändå glad att jag fick mig en del skratt. Måste ändå sägas att Ben Stiller lyckats förvånansvärt bra då han förutom huvudroll även är filmens regissör och manusförfattare (tillsammans med bl.a. Justin Theroux).

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.7

"Big Ol' Baby?"

Am I the only thirty something year old who just misses their "Mommy" from time to time? Am I the only grown woman who wants to stomp their feet now and then? Am I the only wife/ parent/adult who wants to hide from the world in their mother's embrace once in a blue moon?

Once again I have neglected to appreciate who and what a person does for me. My mother came to B.C. to help me out with the kids when Mike took the job in CA. It was such a relief to have her here. I knew my children were cared for and happy while I was working. But alas, she had to return home. She stayed a month, a very short month indeed. As I cleaned out the area of my room she was staying in, I became very sad to see the bed and dresser go. I want her back! (stomp! stomp!)My mom and I have been through alot together. She's had a tough life and tried to make the best of it with the knowledge and skills that she has. I've done my best not to be a burden to my parents over the years, as the hand of life they've been dealt.... not the best. Never the less, my mom loves and supports me unconditionaly. Whenever I need my ego stroked or someone to agree with me no matter how wrong I am... she is there. Even when I was a yucky teenager, she did her best. No matter how badly I treated her or behaved, I knew... I knew who I could always turn to. I want her to know I love and appreciate her, especially when she is an awesome Grandmother to my children. They love her dearly. Miss you Mom... come back soon!

Arabesque

Titel: Arabesque
Genre: Äventyr/Drama/Komedi/Thriller
Land: USA
År: 1966
Regi: Stanley Donen
I rollerna: Gregory Peck, Sophia Loren, Alan Badel, Carl Duering

Handling: Professor David Pollock är expert på urgamla hieroglyfer och föreläser på en skola i England. Han blir övertalad att infiltrera en organisation som vill störta en premiärminister i Mellanöstern, eftersom komplotten mot honom misstänks ha kodats i just hieroglyfer.

Omdöme: En slags uppföljare till framgångsrika Charade där det var tänkt att just Cary Grant skulle spela professor David Pollock. Istället gick rollen till Gregory Peck som visar sig inte ha samma komiska timing som föregångaren. Å andra sidan spelar han rollen på ett annat sätt där karaktären ofta känns lite virrig och svag, som en professor gärna ska vara (lite som James Stewart nog hade spelat rollen). Däremot spelar Sophia Loren rollen som Yasmin Azir på ett starkt sätt och det blir lite hon som nästan måste rädda honom (detta har sin förklaring längre fram).



Att det handlar om arabiska män och kvinnor som spelas av icke-araber känns fel och många gånger tillgjort. Den ena araben, huvudskurken Beshraavi (spelad av Alan Badel), har genom hela filmen på sig solglasögon, antagligen för att dölja hans färgglada ögon ? Och andra araben, Premiärminister Hassan Jena (Carl Duering), känns aningen bättre med sitt vita skynke, men även här känner man att det inte är helt äkta. Överhuvudtaget har den här filmen svårt att mäta sig med sin föregångare Charade som lyckades så väl med det mesta. Här bjuds man på ett bra äventyr och en intressant grundstory. Tyvärr blir det lite för mycket 60-tals flummeri på sina håll samt att den inte är lika stark i birollerna.



Vad jag annars gillade lite extra var kameraarbetet och framförallt vinklarna och användandet av speglar och glas. Genom hela filmen dyker det upp smarta lösningar där man använt sig av just detta för att ge filmen en egen look. Och även om Gregory Peck inte känns helt komfortabel i sin roll så är han alltid trevlig att se. Sophia Loren var en trevlig överraskning då jag trodde hon skulle spela en flamsig och störig brud, men hon visade sig både spela sexigt och ganska bra faktiskt. Känner också att filmen börjar intressant samt avslutas bra. Tyvärr är det där emellan som den inte riktigt lyckas fullt ut.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 6.6

SPT.. Personal Growth

Because of a Blogger..... I actually blog.

I haven't been blogging very long, only a few months, and I do not get around much in the blogging world, I don't have the time I wish I did have. Thus my patchy SPT participation this month. I don't have a ton of blogging friends, I hope to have more. Anywhoo... I digress..

The personal growth I have come to because of blogging is a rejuvenation of sorts. Once again I am interested in my own life. As a mother, as a wife, as a homemaker, as a business woman, as a creative person. This is because of all of you out there who are such and inspiration. I continually say to myself, I wanna be like Jeanette, I wanna be like Lelly, I wanna be like bren, or Dacia, or lene, or Jessica. etc.