Titel: Mulholland Dr. / Mulholland Drive
Genre: Drama/Mysterium/Thriller
Land: USA/Frankrike
År: 2001
Regi: David Lynch
I rollerna: Naomi Watts, Laura Harring, Justin Theroux, Dan Hedaya
Handling: En limousine kör långsamt uppför en backe. Lite längre bort kör en bil med ungdomar i full fart i motsatt riktning. Krocken som uppstår räddar kvinnan i limousinen från att bli mördad, men lämnar henne vilsen och med minnesförlust. Den enda hon kommer ihåg är att hon var på Mulholland Drive.
Omdöme: När jag såg filmen första gången var jag nog som de flesta andra med en hel del frågetecken. Men jag gillade verkligen filmen och ville se om den och pussla ihop allt. Efter andra och tredje titten föll det mesta på plats och helhetskänslan blev givetvis ännu ett snäpp högre. Efter att ha sett den några gånger till var det nu första gången jag såg om den på ett bra tag. Något gjorde att jag inte blev helt indragen i filmen på samma sätt som jag blivit tidigare, men trots det är det en mycket speciell filmupplevelse.
Det finns givetvis en hel del att diskutera och fundera kring. Och jag tycker personligen det är en av filmens allra största styrkor, att det är ett riktigt mysterium, inte bara för karaktärerna i filmen utan även för tittaren. Något som slår mig allt tydligare denna gång jag ser den är att filmens inledande del känns lite TV-serie aktig. Filmen skulle ju som många vet egentligen bli en mini-serie så det har givetvis att göra med det. En bit in får man dock en riktig filmkänsla och man dras allt djupare in i den mörka värld David Lynch skapar.
Vissa kända eller åtminstone halvkända skådespelare dyker bara upp i en eller några enstaka scener. På ett sätt känns det synd då man kanske velat se mer av några av dem, men å andra sidan får det sin förklaring under filmens tredje och avslutande akt. Det är egentligen här det faller på plats och det mesta får sin förklaring. Just denna sista tredjedel tycker jag är filmens kanske starkaste parti och höjer helheten då resten, som kanske känns en aning förvirrande och ryckigt, plötsligt får en mening. Det är ytterst smart och man blir imponerad över på vilket sätt man får ihop pusslet på.
Det finns givetvis många oförglömliga scener, men vissa sticker ut lite extra. Tänker på mannen som ska döda en person för att få tag i den svarta boken, men allt strular till sig. Cowboyen är underbar, likaså hur sarkastisk Adam Kesher (Justin Theroux) är när han ska träffa honom. Eller varför inte den stora bjässen som letar efter och kommer hem till Adam Kesher, men får ta hand om hans fru och poolskötaren istället. Det finns en del magiska scener helt klart och det är definitivt en filmupplevelse utöver det vanliga.
Naomi Watts kan man inte berömma tillräckligt. Till en början är hon precis som filmen lite B-aktig, men det känns som det är meningen. Så fort hon lägger i en högre växel blir också filmen bättre och bättre. Ett av de bästa exemplen är hennes audition-scen som är förträffligt bra, helt klart en av filmens höjdpunkter. Varje gång jag ser den får jag rysningar och känner precis som de övriga i det lilla rummet. Regissören är underbart frånvarande och den manliga skådespelaren har aldrig varit med om något liknande. Det är scener som dessa som gör en skådespelare till något utöver det vanliga.
Som om det inte vore nog med alla härliga scener bjuds vi på underbar musik av Angelo Badalamenti där huvudmelodin som används några gånger under filmens gång är både vacker, sorglig, mörk och gripande på samma gång. Förtrollande bra måste man säga. Och resten av musiken, om lite mer ojämn, är bra överlag, speciellt den sköna 50-tals musiken. Full pott eller bara nästan, det är frågan. Ju mer jag tänker på den, ju mer övertygad blir jag att den behåller högsta betyg.
4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
5 - Musik
4 - Foto
--------------
22 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.0
Trailer - Mulholland Drive
