Summer School

Titel: Summer School
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1987
Regi: Carl Reiner
I rollerna: Mark Harmon, Kirstie Alley, Robin Thomas, Courtney Thorne-Smith

Handling: En idrottslärare i gymnasiet har stora planer för sommaren, men måste ge upp dem för att undervisa ett gäng skolkande och misskötande studenter.

Omdöme: En 80-talare som många verkar gilla, men som jag hade missat helt. Filmen har defintivt den typiska 80-tals känslan med bra musik, avslappnad stämning, en del skön humor och man får helt enkelt en trevlig filmstund. Kan tänka mig att jag hade gillat detta mer om jag sett den när jag växte upp, men det är fortfarande en sevärd film om man gillar 80-talarna.



Mark Harmon spelar den slappe läraren som blir tvingad att undervisa ett gäng ungdomar. Men för att de ska plugga vill de ha något i utbyte och det är varsin tjänst från hans sida. Han går med på det vilket gör att han får fullt upp under sommaren då han skulle ha åkt till Hawaii. Det finns flera filmreferenser här i form av scener (Härifrån till evigheten) och prat om filmer (Motorsågsmassakern) t.ex. Det är lite det som är charmen med filmen och även om handlingen är ganska förutsägbar finns det en värme rakt igenom filmen som man bara hittar i 80-talets filmer.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
IMDb: 5.9

Imaginary Heroes

Titel: Imaginary Heroes
Genre: Drama
Land: USA
År: 2004
Regi: Dan Harris
I rollerna: Sigourney Weaver, Emile Hirsch, Jeff Daniels, Michelle Williams

Handling: Familjen Travis kan på ytan framstå som den amerikanska idealfamiljen, men när en familjetragedi inträffar börjar den perfekta fasaden att falla samman. Familjemedlemmarna tappar allt eftersom kontrollen över sina liv och endast genom att konfrontera det förflutna kan de återfå kontrollen över framtiden.

Omdöme: Med en liknande grundstory som Oscarsvinnaren En familj som andra är det bäddat för stor dramatik och tragedi. Familjen Travis består av mamman Sandy (Sigourney Weaver), pappan Ben (Jeff Daniels), deras söner Tim (Emile Hirsch) och Matt (Kip Pardue) samt dottern Penny (Michelle Williams). Matt är en mästare i simning och har sin fars fulla stöd. Samtidigt är Tim nära sin mamma medan Penny inte bor kvar hemma längre.



På förhand förväntade jag mig en lite lättsammare film, men när den väl börjar och familjetragedin inträffar förstår jag att det kan bli hur mörkt som helst. Nu blir det inte riktigt så och man har en del lättsamma scener, särskilt med Sigourney Weaver som spelar den frigjorda mamman. Hon har bra kontakt med sonen Tim och de kan prata om allt möjligt tillsammans. Samtidigt är Jeff Daniels som pappan den som tar tragedin hårdast och känns mest utanför i familjen. Lite synd tycker jag även är att Michelle Williams inte är med mer (eftersom hon inte bor hemma). Hade gärna velat se hennes liv vid sidan om som hade kunnat ge lite extra krydda.



Jag tycker att storyn är intressant och bra, man får med många bra saker som man lätt kunde ha gjort mer med. Känner att man kommer undan lite lätt med avslutningen, det känns lite oavslutat. Några av händelserna under filmens gång borde ha utvecklats och kanske tagit en annorlunda vändning. Det är det som skiljer den från de stora i genren - att man inte vågar gå hela vägen som t.ex. The Ice Storm eller En familj som andra. Men det är en sevärd film som bjuder på överraskningar, en bra story och fint skådespeleri.

4 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.2

Far from Heaven

Titel: Far from Heaven
Genre: Drama/Romantik
Land: USA
År: 2002
Regi: Todd Haynes
I rollerna: Julianne Moore, Dennis Quaid, Dennis Haysbert, Patricia Clarkson

Handling: Cathy Whitaker är den perfekta hustrun, hon lever ett perfekt familjeliv med sin make Frank och sina två barn, och allt är som det ska i 50-talets USA. Men när hon får reda på sin makes fruktansvärda hemlighet, rasar hennes värld fullständigt...

Omdöme: Denna fyrfaldigt Oscarsnominerade film av Todd Haynes vann inga Oscars, men likväl satte den sina spår. Har läst att det är en remake av All That Heaven Allows (1955) av Douglas Sirk och att man tagit mycket inspiration från hans romantiska filmer från främst 50-talet. Cathy (Julianne Moore) är inte bara den perfekta hustrun utan även den perfekta människan känns det som. I 50-talets USA är minoriteterna en skam och ingen vill ha med dem att göra - förutom Cathy som inte tänker på vem som är vad utan ser alla som lika.



Hennes trägårdsmästare är en svart man vid namn Raymond Deagan (Dennis Haysbert) som precis börjat jobbet efter att ha tagit över från sin avlidne far. Raymond och Cathy finner snart att de har lätt för att prata med varann och börjar umgås då och då. Men i 50-talets USA är det tabu och snart får de båda problem som skapats med hjälp av skvaller. På något sätt känns det som man försökt få till 50-tals känslan genom att låta skådespelarna agera och prata som man tror att de gjorde på 50-talet. Men det känns oftast tillgjort och inte direkt trovärdigt.



Julianne Moore (Oscarsnominerad) sköter sig trots allt bra under omständigheterna där det främst är fotot (Oscarsnominerat) med många fina tagningar, färger och fint höst- och vinterlandskap som står ut. Även den fina musiken (Oscarsnominerat) av Elmer Bernstein fånger 50-tals atmosfären på rätt sätt. Intressant att han började sin karriär på 50-talet och blev Oscarsnominerad varje årtionde mellan 50-talet fram till 2000-talet. Problemet jag känner, kanske pga agerandet av skådespelarna, är att jag inte känner särskilt mycket. Det är bara i de avslutande scenerna man verkligen får till det, men då är det lite för sent.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.5

SPT- Love my sugarplums

Lelly's SPT for December is..

take deep breaths. channel your chi. don't sacrifice the small, still moments. enjoy them!

and photograph them!
tuesday, december 2 love

tuesday, december 9 joy

tuesday, december 16 comfort

tuesday, december 23 joy

tuesday, december 30 hope

I love being a mother to my children. They bring more love to my life than I have ever known. They are my sugarplums that dance in my head. I dream for them and long for their happiness. They motivate me and keep me grounded. Being a mother is the greatest gift I have ever been given. I don't blog about my children publicly, but if you would like an invite to my family blog please email me mary@maryrc.com.

100 Things, last 25

76. I am now addicted to Facebook.
77. Someday I would love to direct some kind of media.
78. I also dream of learning to play the guitar.
79. I think bout going to school to become a librarian.
80. I have a book/screenplay in my head... another someday!
81. I hate my teeth.
82. I love to crunch soft ice, especially Sonic's.
83. Not good for my bad teeth.
84. For some reason I am still attached to my old couches. I care about who takes them. You'd think they were a pet.
85. I have a hard time getting rid of old decor.
86. My parents were 15 and 17 when I was born.... Okay pick up your jaw... :)
87. There are things I love about having young parents and some I love not so much.
88. I am named after my father's mother, Mary Elizabeth Fleming Rockwood
89. I didn't like my name growing up, I wanted my name to be Nikki.
90. I love my name as an adult and cherish the fact that I am my grandmother's namesake.
91. I miss my Grandma Rockwood.
92. I like to imagine music videos to music when I'm driving.
93. I can't imagine starring in them myself, I always end up on the cutting room floor.
94. I wanted to be an actress when I was a teenager. Who didn't.
95. I have no desire to be in front of the camera now. But I LOVE being behind the camera.
96. My first car was a 75 Cutlass Oldsmobile, it was a living room on wheels and fast.
97. I love to dance. My husband says I dance like a sista not a sister...
98. I love my sister Kimmy unconditionally.
99. Growing up I played with a two different children who later committed murder as adults... freaky!
100. I'm not sure why I just revealed that last one???

Frozen River

Titel: Frozen River
Genre: Kriminaldrama
Land: USA
År: 2008
Regi: Courtney Hunt
I rollerna: Melissa Leo, Misty Upham, Charlie McDermott, Mark Boone Junior

Handling: Vid gränsen mellan USA och Kanada, nära ett Mohawk-reservat mellan New York och Quebec, är smuggling ett sätt för vanliga människor med minimi-lön att få extra pengar. Två kvinnor tvingas på grund av desperata omständigheter smuggla över gränsen via den frusna floden St. Lawrence.

Omdöme: Vad jag trodde, och hoppades på, var en film i stil med Snow Angels som även den utspelar sig i en småstad på vintern med en ensamstående mamma. Filmen har mycket potential, det är det inget snack om. Man har en intressant story som är upplagd för att skapa känslor och vara både dramatisk, gripande och spännande. Problemet är dock att man inte har någon vidare budget och indiefilm som det är använder man digitalkamera för att hålla ner kostnaderna. Detta har jag svårt för då det endast är en skicklig regissör med stor budget som kan klara av detta utan att det känns som en lågbudgetfilm.



Melissa Leo som Ray Eddy, mamma till två söner, och Charlie McDermott i rollen som den äldre sonen, sköter sig båda klart bäst i filmen. Dock är prestationerna av blandad kvalité där de flesta indianerna känns amatörmässiga, så även den yngsta sonen som verkligen är onaturlig. Men det är annars en intressant berättelse som har sina ögonblick, men utan att klara av att gå hela vägen. Därför känner jag det som en besvikelse när filmen kunde gjort så mycket mer, om man bara haft rätt omständigheter.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.5

Rachel Getting Married

Titel: Rachel Getting Married
Genre: Drama
Land: USA
År: 2008
Regi: Jonathan Demme
I rollerna: Anne Hathaway, Rosemarie DeWitt, Mather Zickel, Debra Winger

Handling: När Kym återvänder till sitt barndomshem, för att närvara vid sin syster Rachels bröllop, gör hon det efter att ha varit på ännu ett behandlingshem för sitt drogmissbruk. Hon har med sig en personlig kris och en hel del familjekonflikter i bagaget...

Omdöme: Regissören Jonathan Demme är främst känd för När lammen tystnar, men detta är långt ifrån den på alla sätt och vis. Med ett manus av Sidney Lumets dotter Jenny Lumet får vi ta del av en splittrad familj där gamla händelser, som kretsar kring Kym, tas upp när familjen tillsammans ska arrangera systern Rachels bröllop. Kym kämpar inte bara mot systern och de övriga, utan främst mot sig själv för vad hon gjort när hon varit drogpåverkad.



Anne Hathaway briljerar som Kym, men det är inte bara hon som imponerar utan det är hela rollbesättningen. Mycket tack vare bra dialog och fin regi av Jonathan Demme. Man får ut väldigt mycket av de inblandade och det känns övertygande och naturligt. Dock känner man inte något speciellt när man ser filmen och det kan ha att göra med att det är filmat med digitalkamera som snarare får det att kännas som en hemvideo eller dokumentär som följer bröllopet och de olika karaktärerna.



Det spelas mycket musik genom hela filmen, oftast av ett husband eller liknande som inte är speciellt bra och mest irriterande. Dock tar sig musiken mot slutet. Allt som allt hade jag velat känna mer för att uppskatta filmen mer, men skådespeleriet och dialogen fungerar bäst. Sen stör jag mig på att filmen drar ut på slutet där man lätt kunde tagit bort en kvart. Nu händer inget mer, men man vill ändå visa dans och fest efter bröllopet.

5 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.6