Titel: Bakha satang / Peppermint Candy
Genre: Drama
Land: Sydkorea
År: 1999
Regi: Lee Chang-dong
I rollerna: Sol Kyung-gu, Kim Yeo-jin, Moon So-ri, Suh Jung
Handling: En man kommer till en återträff på en strand. Han är deprimerad och självmordsbenägen. Filmen går sedan baklänges för att visa hans bakgrund och hans gripande och dramatiska historia under en 20 års period.
Omdöme: Sydkoreansk film brukar oftast betyda att man får kvalité om den fått bra kritik, som den här fått. Jag visste inte att Oasis, som jag tidigare hade sett, gjordes av samma regissör. En film som jag inte direkt gillade och som också hade fått bra kritik. Peppermint Candy handlar hur som helst om en oförutsägbar man vid namn Yong-ho. Vi får följa hans liv och börjar år 1999 och går sedan tillbaka runt 20 år med hopp på runt 5 år varje gång. Vi får då se honom jobba på ett företag, som polis och som militär under de 20 åren.
Filmen är tyvärr inte tillräckligt intressant under de 2.10 den håller på, speciellt de inledande 1.30 eller så. Då hjälper det inte så mycket att sista halvtimmen lyfter och blir intressant. Filmen är uppbyggd för detta slut och för att man då ska förstå varför han varit så våldsam och oberäknelig runt människor som står honom nära. Detta är självklart bra gjort för när filmen slutar förstår man ju att han egentligen inte var en dålig människa, men att omständigheterna under de 20 åren förändrade honom till det sämre.
En intressant och bra detalj är att varje gång filmen ska hoppa i tiden får man följa med baktill på ett tåg och se rälsen och det vackra landskapet. Tåget går dock baklänges, så det går framåt, men bilar och människor går alltså baklänges. Detta till vacker och bra musik. Trodde jag skulle gilla filmen mer, men en bra avslutning hjälper inte när man under resten av filmen inte tycker den är godkänd. Just det, som vanligt mycket regn när det är sydkoreansk film, det gillar jag.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.0
Genre: Drama
Land: Sydkorea
År: 1999
Regi: Lee Chang-dong
I rollerna: Sol Kyung-gu, Kim Yeo-jin, Moon So-ri, Suh Jung
Handling: En man kommer till en återträff på en strand. Han är deprimerad och självmordsbenägen. Filmen går sedan baklänges för att visa hans bakgrund och hans gripande och dramatiska historia under en 20 års period.
Omdöme: Sydkoreansk film brukar oftast betyda att man får kvalité om den fått bra kritik, som den här fått. Jag visste inte att Oasis, som jag tidigare hade sett, gjordes av samma regissör. En film som jag inte direkt gillade och som också hade fått bra kritik. Peppermint Candy handlar hur som helst om en oförutsägbar man vid namn Yong-ho. Vi får följa hans liv och börjar år 1999 och går sedan tillbaka runt 20 år med hopp på runt 5 år varje gång. Vi får då se honom jobba på ett företag, som polis och som militär under de 20 åren.
Filmen är tyvärr inte tillräckligt intressant under de 2.10 den håller på, speciellt de inledande 1.30 eller så. Då hjälper det inte så mycket att sista halvtimmen lyfter och blir intressant. Filmen är uppbyggd för detta slut och för att man då ska förstå varför han varit så våldsam och oberäknelig runt människor som står honom nära. Detta är självklart bra gjort för när filmen slutar förstår man ju att han egentligen inte var en dålig människa, men att omständigheterna under de 20 åren förändrade honom till det sämre.
En intressant och bra detalj är att varje gång filmen ska hoppa i tiden får man följa med baktill på ett tåg och se rälsen och det vackra landskapet. Tåget går dock baklänges, så det går framåt, men bilar och människor går alltså baklänges. Detta till vacker och bra musik. Trodde jag skulle gilla filmen mer, men en bra avslutning hjälper inte när man under resten av filmen inte tycker den är godkänd. Just det, som vanligt mycket regn när det är sydkoreansk film, det gillar jag.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.0
