Titel: Blue Velvet
Genre: Drama/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1986
Regi: David Lynch
I rollerna: Kyle MacLachlan, Isabella Rossellini, Dennis Hopper, Laura Dern
Handling: Den unge Jeffrey hittar ett avklippt människoöra. Han lämnar in det till polisen, men kan inte låta bli att själv börja forska i vad som hänt. Tillsammans med Sandy, dottern till en av poliserna, dras han allt djupare in i en ondskefull härva.
Omdöme: Filmen börjar tidigt med att Jeffrey hittar ett människoöra ute på ett fält i en liten småstad. Efter det dras han in i diverse intriger där han hela tiden hamnar i mitten. Dels tar han hjälp av Sandy, dottern till polisdetektiven John Williams som han lämnat över örat till. Dels dras han in i en mörk värld där centralfigurerna är den oberäkneliga sångerskan Dorothy Vallens och den psykopatiska Frank Booth. Överraskande nog innehöll filmen inte samma svårbegripliga karaktärer och hopp som Mulholland Drive och Lost Highway gjorde, men samtidigt var den inte lika enkel som The Straight Story och Elefantmannen. Någonstans mittemellan dessa ligger Blue Velvet och det tycker jag var ganska skönt.
Lynch har en speciell touch på sina filmer där han ofta lyckas få in oss (iaf mig) i filmen på ett nästan magiskt sätt. Här kanske det inte får full effekt på mig, men ju mer jag ser, ju mer indragen blir jag. Dennis Hopper står helt klart ut mest i sin sjuka roll och det roliga är att han sagt att han spelar sig själv, han är Frank ! Isabella Rossellini hade jag lite svårt för till en början. Hon känns inte riktigt äkta och hennes accent förstör en del. Men hon blir bättre och hennes samspel med Kyle MacLachlan är bra. Musiken av Angelo Badalamenti är inte lika speciell som jag är van vid, men fortfarande bra. Möjligt att jag skulle uppskatta den vid en omtitt, men den fungerar helt klart.
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.8
Genre: Drama/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1986
Regi: David Lynch
I rollerna: Kyle MacLachlan, Isabella Rossellini, Dennis Hopper, Laura Dern
Handling: Den unge Jeffrey hittar ett avklippt människoöra. Han lämnar in det till polisen, men kan inte låta bli att själv börja forska i vad som hänt. Tillsammans med Sandy, dottern till en av poliserna, dras han allt djupare in i en ondskefull härva.
Omdöme: Filmen börjar tidigt med att Jeffrey hittar ett människoöra ute på ett fält i en liten småstad. Efter det dras han in i diverse intriger där han hela tiden hamnar i mitten. Dels tar han hjälp av Sandy, dottern till polisdetektiven John Williams som han lämnat över örat till. Dels dras han in i en mörk värld där centralfigurerna är den oberäkneliga sångerskan Dorothy Vallens och den psykopatiska Frank Booth. Överraskande nog innehöll filmen inte samma svårbegripliga karaktärer och hopp som Mulholland Drive och Lost Highway gjorde, men samtidigt var den inte lika enkel som The Straight Story och Elefantmannen. Någonstans mittemellan dessa ligger Blue Velvet och det tycker jag var ganska skönt.
Lynch har en speciell touch på sina filmer där han ofta lyckas få in oss (iaf mig) i filmen på ett nästan magiskt sätt. Här kanske det inte får full effekt på mig, men ju mer jag ser, ju mer indragen blir jag. Dennis Hopper står helt klart ut mest i sin sjuka roll och det roliga är att han sagt att han spelar sig själv, han är Frank ! Isabella Rossellini hade jag lite svårt för till en början. Hon känns inte riktigt äkta och hennes accent förstör en del. Men hon blir bättre och hennes samspel med Kyle MacLachlan är bra. Musiken av Angelo Badalamenti är inte lika speciell som jag är van vid, men fortfarande bra. Möjligt att jag skulle uppskatta den vid en omtitt, men den fungerar helt klart.
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.8
