Titel: The Devil Wears Prada / Djävulen bär Prada
Genre: Komedi/Drama
Land: USA
År: 2006
Regi: David Frankel
I rollerna: Anne Hathaway, Meryl Streep, Emily Blunt, Stanley Tucci
Handling: Andrea får ett jobb, som så många unga kvinnor skulle döda för, på ett av New Yorks största modemagasin där hon jobbar för den mycket krävande förläggaren Miranda Priestly. Ju mer insatt och kunnig hon blir på jobbet, desta svårare har hon att klara av sitt privatliv.
Omdöme: Det är inte direkt en typ av film jag normalt skulle se, men kände mig ändå upplagd för den i det rätta sällskapet. Jag hade på förhand inga som helst förväntningar på den här filmen, men blev faktiskt lite överraskad. Kanske var det för att det var kul att se den med någon som man kunde skratta med, jag vet inte. Hur som helst har filmen egentligen inga starka punkter, förutom att man ofta valt rätt musik till scenerna. I någon scen blev det nästan Lost in Translation-vibbar av musiken till fotot, men där slutar också jämförelsen.
Skådespelarna sköter sig helt ok och det är skönt att filmen inte blir en typisk fjantig komedi där folk ska snubbla och ha sig hela tiden. Man har ändå en del dramatik och även om det inte är något nytt så fungerar det helt ok. Det är definitivt inte en film man kommer ihåg eller som man ser om, men för stunden gjorde den det den skulle. Visst var den ganska förutsägbar och det är inte direkt en killfilm, men som sagt, den fungerade för stunden och det var allt jag begärde.
3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.8
Genre: Komedi/Drama
Land: USA
År: 2006
Regi: David Frankel
I rollerna: Anne Hathaway, Meryl Streep, Emily Blunt, Stanley Tucci
Handling: Andrea får ett jobb, som så många unga kvinnor skulle döda för, på ett av New Yorks största modemagasin där hon jobbar för den mycket krävande förläggaren Miranda Priestly. Ju mer insatt och kunnig hon blir på jobbet, desta svårare har hon att klara av sitt privatliv.
Omdöme: Det är inte direkt en typ av film jag normalt skulle se, men kände mig ändå upplagd för den i det rätta sällskapet. Jag hade på förhand inga som helst förväntningar på den här filmen, men blev faktiskt lite överraskad. Kanske var det för att det var kul att se den med någon som man kunde skratta med, jag vet inte. Hur som helst har filmen egentligen inga starka punkter, förutom att man ofta valt rätt musik till scenerna. I någon scen blev det nästan Lost in Translation-vibbar av musiken till fotot, men där slutar också jämförelsen.
Skådespelarna sköter sig helt ok och det är skönt att filmen inte blir en typisk fjantig komedi där folk ska snubbla och ha sig hela tiden. Man har ändå en del dramatik och även om det inte är något nytt så fungerar det helt ok. Det är definitivt inte en film man kommer ihåg eller som man ser om, men för stunden gjorde den det den skulle. Visst var den ganska förutsägbar och det är inte direkt en killfilm, men som sagt, den fungerade för stunden och det var allt jag begärde.
3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.8
