Titel: Un condamné à mort s'est échappé / A Man Escaped / En dödsdömd har rymt
Genre: Drama/Krig
Land: Frankrike
År: 1956
Regi: Robert Bresson
I rollerna: François Leterrier, Maurice Beerblock, Roland Monod, Jacques Ertaud
Handling: Fontaine, som är med i franska motståndsrörelsen, blir tillfångatagen och satt i fängelse av nazisterna 1943. Detta är den sanna historien om hur han planerade och utförde sitt flyktförsök.
Omdöme: Upplägget har man sett förr, men när det handlar om en sann händelse blir det oftast så mycket bättre, iaf i mina ögon. Speciellt när filmen verkligen lägger ner tid på detaljer och berättar historien in i minsta detalj, även vad gäller känslor, ljud och annat. Jag tänker direkt på underbara Le Trou (1960) bara jag läser om handlingen. I det fallet handlade det om fem män (tror jag) som skulle fly (och det var också baserat på en sann händelse), här är det en ensam man.
Med konstant kyla och stor övertygelse tänker Fontaine göra allt för att ta sig ut från fängelset. Han vet att han endast har en chans och han vet att om han inte flyr kommer han bli dödad. Han ser hur medfångar och vänner blir tillfångatagna och skjutna, men han ger inte upp. Han sitter i sin cell som inte är större än 3x2 meter och jobbar varje dag på sin flyktväg.
Filmen är ganska långsam, men hela tiden med ett spänningsmoment och nerv som gör att man allt mer känner som Fontaine själv. Man använder ingen spänningsmusik, utan istället får minsta ljud bistå med spänningen. Den enda musik som används är av Mozart när Fontaine och de övriga får sträcka på benen tillsammans. Inte lika bra som mindre kända Le Trou, men det är en stark film om frihet och kampen mot det omöjliga.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.9
Genre: Drama/Krig
Land: Frankrike
År: 1956
Regi: Robert Bresson
I rollerna: François Leterrier, Maurice Beerblock, Roland Monod, Jacques Ertaud
Handling: Fontaine, som är med i franska motståndsrörelsen, blir tillfångatagen och satt i fängelse av nazisterna 1943. Detta är den sanna historien om hur han planerade och utförde sitt flyktförsök.
Omdöme: Upplägget har man sett förr, men när det handlar om en sann händelse blir det oftast så mycket bättre, iaf i mina ögon. Speciellt när filmen verkligen lägger ner tid på detaljer och berättar historien in i minsta detalj, även vad gäller känslor, ljud och annat. Jag tänker direkt på underbara Le Trou (1960) bara jag läser om handlingen. I det fallet handlade det om fem män (tror jag) som skulle fly (och det var också baserat på en sann händelse), här är det en ensam man.
Med konstant kyla och stor övertygelse tänker Fontaine göra allt för att ta sig ut från fängelset. Han vet att han endast har en chans och han vet att om han inte flyr kommer han bli dödad. Han ser hur medfångar och vänner blir tillfångatagna och skjutna, men han ger inte upp. Han sitter i sin cell som inte är större än 3x2 meter och jobbar varje dag på sin flyktväg.
Filmen är ganska långsam, men hela tiden med ett spänningsmoment och nerv som gör att man allt mer känner som Fontaine själv. Man använder ingen spänningsmusik, utan istället får minsta ljud bistå med spänningen. Den enda musik som används är av Mozart när Fontaine och de övriga får sträcka på benen tillsammans. Inte lika bra som mindre kända Le Trou, men det är en stark film om frihet och kampen mot det omöjliga.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.9
