Saturday, July 26, 2008

A Bullet for the General



Titel: El Chuncho, quién sabe? / A Bullet for the General / För några smutsiga dollar
Genre: Västern/Action
Land: Italien
År: 1966
Regi: Damiano Damiani
I rollerna: Gian Maria Volontè, Lou Castel, Klaus Kinski, Martine Beswick

Handling: El Chuncho och hans mexikanska banditer rånar ett tåg och en hel armé på deras vapen, för att sälja dem vidare till General Elias och dennes revolutionära armé. De får oväntad hjälp av en av passagerarna på tåget, amerikanen Bill Tate, och som tack för hjälpen får denne följa med dem. Men det är oklart vad som ligger bakom denne amerikans vilja att slå följe med El Chuncho och hans gäng...

Omdöme: Det finns ett par spaghettivästerns jag vill se och detta var en av dem. När en spaghettivästern lyckas, kan det bli riktigt bra, som var fallet med Sergio Leone. Men det finns några andra, mindre kända pärlor i genren som är väl värda att leta upp. Så var fallet med den underbara Il grande silenzio som stundtals är i klass med Sergio Leone. Denna spaghettivästern börjar med mycket pang-pang och lite hjärna. Ett gäng mexikanska banditer skjuter vilt på ett tåg fyllt med vapen och en armé. Allt är kaos och det tar ett tag att komma in i filmen, kanske en halvtimme.



Filmens starkaste sida är den avslutande tredjedelen som bjuder på smarta vändningar och genomtänkta scener. Man hade hoppats på att filmen haft mer av detta från början, men man blir ändå nöjd till slut. Filmen hålls även upp av en ensam skådespelare - Gian Maria Volontè. Han är ruggigt bra som El Chuncho och visar prov på en bra blandning av allvar och humor. Däremot är inte Klaus Kinski med så mycket, vilket är synd. Han spelar dock en ganska konstig karaktär, så det var nog bara bra att han inte var med mer. Den andra huvudrollen som El Gringo har Lou Castel. Han känns väldigt blek och stel. Hade varit kul om t.ex. Kinski haft den rollen istället, eller åtminstone en bättre skådespelare med lite känsla för rollen.



Intressant också med filmens musik som är gjord av Luis Bacalov och "övervakad" av Ennio Morricone. De två har en liknande stil (noterar alltid detta när jag ser en film med musik av Bacalov). Jag tror han haft Morricone som mentor, för de använder bl.a. samma instrument. Stundtals är det mycket bra och stämningsfull musik, men för det mesta känns det inte riktigt fullbordat.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Total Pageviews

Get Paid To Promote, Get Paid To Popup, Get Paid Display Banner