Titel: Some Like It Hot / I hetaste laget
Genre: Komedi/Romantik/Kriminalare
Land: USA
År: 1959
Regi: Billy Wilder
I rollerna: Jack Lemmon, Tony Curtis, Marilyn Monroe, George Raft
Handling: När Chicagomusikanterna Joe och Jerry råkar bli vittnen till ett maffiamord, tvingas de ta till flykten på ett tåg mot Florida, utklädda till Josephine och Daphne, de nya medlemmarna i ett tjejjazzband. Deras förklädnad är perfekt... ända tills de båda förälskar sig i sångerskan Sugar och en miljonär börjar uppvakta Daphne. Samtidigt är maffiabossen fortfarande på jakt efter dem...
Omdöme: Klassisk Hollywood-komedi som utspelar sig runt 1929 när spritförbudet gör att svartklubbar är de enda som serverar sprit - illegalt. Just på en sådan spelar Joe (Tony Curtis) och Jerry (Jack Lemmon) i ett band. Klubben ägs av maffiabossen Spats Colombo (George Raft), men efter att någon tjallat gör polisen en razzia på stället. När Spats och hans gäng sedan ska hämnas på tjallaren, råkar Joe och Jerry bli vittnen till händelsen. För att komma undan klär de ut sig till kvinnor och går med i ett tjejband som ska åka tåg ner till Florida där de ska spela ett par veckor.
Tony Curtis och Jack Lemmon har ett otroligt samspel och är oerhört roliga när de är utklädda till Josephine respektive Daphne. Men även när de är "sig själva" så fungerar komiken bra. Gillar också när Tony Curtis spelar miljonären Junior och låter precis som Cary Grant. I efterhand läste jag att det var just honom som Billy Wilder ville att han skulle efterlikna. Med gott resultat också, och det blir bara roligare pga detta. Marilyn Monroe, i rollen som Sugar Kane, hamnar annars i filmens blickfång och inte så konstigt är det. Hon är definitivt trevlig att titta på och hon vet hur hon ska röra sig för att få uppmärksamhet. På tal om att röra sig så finns det några klockrena scener ombord tåget där Josephine och Daphne vickar på rumpan så man måste skratta ordentligt. Eller hur Josephine hela tiden putar med läpparna, riktigt skoj.
Filmen har ett otroligt välskrivet och smart manus med både rapp dialog och bra handling. För förutom att de två blir förtjusta i Sugar, har man även maffian i hälarna på de två ledda av en skicklig George Raft som jag sett tidigare i denna typ av roll och han levererar allt som oftast. En annan klockren karaktär är miljonären Osgood Fielding III som blir förtjust i Daphne och gör allt för att få "henne" intresserad, något som tar en överraskande vändning. Marilyn Monroe må ha varit vacker att titta på, men hon lär ha haft personliga problem och även haft svårt att leverera rätt repliker. I ett fall fick hon ta om en scen 47 gånger och en annan gång 59 gånger, snacka om trubbel. Filmen är bland de bästa från sin tid, men jag har några andra klassiska komedier som jag nog rankar lite högre trots allt.
5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.4
Genre: Komedi/Romantik/Kriminalare
Land: USA
År: 1959
Regi: Billy Wilder
I rollerna: Jack Lemmon, Tony Curtis, Marilyn Monroe, George Raft
Handling: När Chicagomusikanterna Joe och Jerry råkar bli vittnen till ett maffiamord, tvingas de ta till flykten på ett tåg mot Florida, utklädda till Josephine och Daphne, de nya medlemmarna i ett tjejjazzband. Deras förklädnad är perfekt... ända tills de båda förälskar sig i sångerskan Sugar och en miljonär börjar uppvakta Daphne. Samtidigt är maffiabossen fortfarande på jakt efter dem...
Omdöme: Klassisk Hollywood-komedi som utspelar sig runt 1929 när spritförbudet gör att svartklubbar är de enda som serverar sprit - illegalt. Just på en sådan spelar Joe (Tony Curtis) och Jerry (Jack Lemmon) i ett band. Klubben ägs av maffiabossen Spats Colombo (George Raft), men efter att någon tjallat gör polisen en razzia på stället. När Spats och hans gäng sedan ska hämnas på tjallaren, råkar Joe och Jerry bli vittnen till händelsen. För att komma undan klär de ut sig till kvinnor och går med i ett tjejband som ska åka tåg ner till Florida där de ska spela ett par veckor.
Tony Curtis och Jack Lemmon har ett otroligt samspel och är oerhört roliga när de är utklädda till Josephine respektive Daphne. Men även när de är "sig själva" så fungerar komiken bra. Gillar också när Tony Curtis spelar miljonären Junior och låter precis som Cary Grant. I efterhand läste jag att det var just honom som Billy Wilder ville att han skulle efterlikna. Med gott resultat också, och det blir bara roligare pga detta. Marilyn Monroe, i rollen som Sugar Kane, hamnar annars i filmens blickfång och inte så konstigt är det. Hon är definitivt trevlig att titta på och hon vet hur hon ska röra sig för att få uppmärksamhet. På tal om att röra sig så finns det några klockrena scener ombord tåget där Josephine och Daphne vickar på rumpan så man måste skratta ordentligt. Eller hur Josephine hela tiden putar med läpparna, riktigt skoj.
Filmen har ett otroligt välskrivet och smart manus med både rapp dialog och bra handling. För förutom att de två blir förtjusta i Sugar, har man även maffian i hälarna på de två ledda av en skicklig George Raft som jag sett tidigare i denna typ av roll och han levererar allt som oftast. En annan klockren karaktär är miljonären Osgood Fielding III som blir förtjust i Daphne och gör allt för att få "henne" intresserad, något som tar en överraskande vändning. Marilyn Monroe må ha varit vacker att titta på, men hon lär ha haft personliga problem och även haft svårt att leverera rätt repliker. I ett fall fick hon ta om en scen 47 gånger och en annan gång 59 gånger, snacka om trubbel. Filmen är bland de bästa från sin tid, men jag har några andra klassiska komedier som jag nog rankar lite högre trots allt.
5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.4
