Titel: Some Kind of Wonderful
Genre: Drama/Romantik/Komedi
Land: USA
År: 1987
Regi: Howard Deutch
I rollerna: Eric Stoltz, Mary Stuart Masterson, Lea Thompson, John Ashton
Handling: Keith är 18 år och en smula udda. Han vill bli konstnär, något som pappan inte kan förlika sig med. Keiths bästa vän är "pojkflickan" Watts, som är hemligt kär i honom. När Keith blir kär i Amanda, en av skolans populära tjejer, knakar deras vänskap i fogarna.
Omdöme: Manuset står John Hughes för som blev en av de allra största på 80-talet inom ungdomsfilm. Med fyra underbara filmer i rad (The Breakfast Club, Weird Science, Ferris Bueller's Day Off samt vuxna Raka spåret till Chicago), var han kungen av 80-tals film. Här har han alltså bara skrivit manus, men hans stil och känsla märks av och regissören Howard Deutch har lyckats bra med att förmedla de känslor som manuset vill få fram. En stor del i det är musiken som från första scenen sätter ribban och som bjuder på ena passande låten efter den andra.
80-talet är verkligen märkbart på alla sätt och vis, och det är väldigt positivt i denna sortens film. I huvudrollen som Keith ses rödhårige Eric Stoltz som fungerar överraskande bra som killen som hamnar mellan sina två favorittjejer. Dels är det hans bästa kompis (Mary Stuart Masterson) dels är det hans drömtjej (Lea Thompson) som han måste välja mellan. Samtidigt vill hans far (John Ashton) att han ska gå på college, något han själv aldrig fick göra. Keith går dock sin egna väg och vad han väljer att göra vet bara han själv. Jag gillar det här och det är helt klart en av de bästa icke-John Hughes-regisserade ungdomsfilmerna. Den tappar lite under sista delen, men överlag ger den en bra helhetskänsla.
3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.6
Genre: Drama/Romantik/Komedi
Land: USA
År: 1987
Regi: Howard Deutch
I rollerna: Eric Stoltz, Mary Stuart Masterson, Lea Thompson, John Ashton
Handling: Keith är 18 år och en smula udda. Han vill bli konstnär, något som pappan inte kan förlika sig med. Keiths bästa vän är "pojkflickan" Watts, som är hemligt kär i honom. När Keith blir kär i Amanda, en av skolans populära tjejer, knakar deras vänskap i fogarna.
Omdöme: Manuset står John Hughes för som blev en av de allra största på 80-talet inom ungdomsfilm. Med fyra underbara filmer i rad (The Breakfast Club, Weird Science, Ferris Bueller's Day Off samt vuxna Raka spåret till Chicago), var han kungen av 80-tals film. Här har han alltså bara skrivit manus, men hans stil och känsla märks av och regissören Howard Deutch har lyckats bra med att förmedla de känslor som manuset vill få fram. En stor del i det är musiken som från första scenen sätter ribban och som bjuder på ena passande låten efter den andra.
80-talet är verkligen märkbart på alla sätt och vis, och det är väldigt positivt i denna sortens film. I huvudrollen som Keith ses rödhårige Eric Stoltz som fungerar överraskande bra som killen som hamnar mellan sina två favorittjejer. Dels är det hans bästa kompis (Mary Stuart Masterson) dels är det hans drömtjej (Lea Thompson) som han måste välja mellan. Samtidigt vill hans far (John Ashton) att han ska gå på college, något han själv aldrig fick göra. Keith går dock sin egna väg och vad han väljer att göra vet bara han själv. Jag gillar det här och det är helt klart en av de bästa icke-John Hughes-regisserade ungdomsfilmerna. Den tappar lite under sista delen, men överlag ger den en bra helhetskänsla.
3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.6
