Titel: Les yeux sans visage / De bestialiska
Genre: Drama/Thriller/Skräck
Land: Frankrike/Italien
År: 1960
Regi: Georges Franju
I rollerna: Pierre Brasseur, Alida Valli, Juliette Mayniel, Edith Scob
Handling: Dr. Genessier är en strålande kirurg som tvingas mörda unga kvinnor för att få tag på ett nytt ansikte till sin dotter Christiane som blev vanställd i en trafikolycka. Officiellt är Christiane död, så hon är mer eller mindre en fånge på familjens ägor. Att hon dygnet runt också måste gå med en vit mask för ansiktet gör inte saken bättre. Men doktorn verkar kunna hålla vad han lovar, och hoppet tänds hos Christiane - kanske får hon tillbaka sitt ansikte.
Omdöme: Jag hade länge velat se denna hyllade franska film som känns uppenbar för en remake. Handlingen är så pass gripande och bra att jag inte förstår varför jag inte gillade den mer. Kanske var det för att den riktiga spänningen och dramatiken inte infann sig ordentligt. Kanske var det för att slutscenerna kom för snabbt och avklarades innan man hann få rysningar. Jag kan bara jämföra med De djävulska (1955) där man tvärtom lyckas utomordentligt med att dra ut på slutet och på så vis få till all spänning. Här kom allt pang på och då hann man liksom inte rekflektera över situationen.
Det som gör att man får vissa känslor är annars ögonen som är det enda man ser av Christiane när hon har på sig sin vita mask. Hennes ögon gör att man ser sorgen i hennes själ och det är gripande att se. En annan intressant sak är att man för det mesta får se hur offret känner sig och inte bara mördaren eller polisen. Detta lär ha varit något nytt när filmen kom som jag förstått det och det är en intressant detalj värd att nämna. Filmen kändes för kort med sina knappa 90 minuter då tiden verkligen sprang iväg. Jag hade hemskt gärna velat se mer och då tror jag också den hade blivit både bättre och djupare, speciellt mot slutet alltså.
3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.9
Genre: Drama/Thriller/Skräck
Land: Frankrike/Italien
År: 1960
Regi: Georges Franju
I rollerna: Pierre Brasseur, Alida Valli, Juliette Mayniel, Edith Scob
Handling: Dr. Genessier är en strålande kirurg som tvingas mörda unga kvinnor för att få tag på ett nytt ansikte till sin dotter Christiane som blev vanställd i en trafikolycka. Officiellt är Christiane död, så hon är mer eller mindre en fånge på familjens ägor. Att hon dygnet runt också måste gå med en vit mask för ansiktet gör inte saken bättre. Men doktorn verkar kunna hålla vad han lovar, och hoppet tänds hos Christiane - kanske får hon tillbaka sitt ansikte.
Omdöme: Jag hade länge velat se denna hyllade franska film som känns uppenbar för en remake. Handlingen är så pass gripande och bra att jag inte förstår varför jag inte gillade den mer. Kanske var det för att den riktiga spänningen och dramatiken inte infann sig ordentligt. Kanske var det för att slutscenerna kom för snabbt och avklarades innan man hann få rysningar. Jag kan bara jämföra med De djävulska (1955) där man tvärtom lyckas utomordentligt med att dra ut på slutet och på så vis få till all spänning. Här kom allt pang på och då hann man liksom inte rekflektera över situationen.
Det som gör att man får vissa känslor är annars ögonen som är det enda man ser av Christiane när hon har på sig sin vita mask. Hennes ögon gör att man ser sorgen i hennes själ och det är gripande att se. En annan intressant sak är att man för det mesta får se hur offret känner sig och inte bara mördaren eller polisen. Detta lär ha varit något nytt när filmen kom som jag förstått det och det är en intressant detalj värd att nämna. Filmen kändes för kort med sina knappa 90 minuter då tiden verkligen sprang iväg. Jag hade hemskt gärna velat se mer och då tror jag också den hade blivit både bättre och djupare, speciellt mot slutet alltså.
3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.9
