Titel: Metropolis
Genre: Drama/Sci-Fi/Romantik
Land: Tyskland
År: 1927
Regi: Fritz Lang
I rollerna: Gustav Fröhlich, Alfred Abel, Brigitte Helm, Rudolf Klein-Rogge
Handling: Ett futuristiskt samhälle där klasskillnaderna bokstavligen är avgrundsdjupa. Arbetarna lever under jorden i enorma bergsrum och marscheras i raka led till hissar som för dem till fabriken. Härskarna däremot lever i lyx i gigantiska skyskrapor. Världsstaden styrs av storkapitalisten Joh Fredersen som övervakar och dirigerar arbetet på fabriken via en tv-skärm. Hans idealistiske son Freder är förälskad i den helgonliknande arbetarflickan Maria, och det är endast hennes godhet som håller tillbaka ett uppror. Men en galen, ondskefull uppfinnare, Rotwang, skapar en ond kopia av henne, en robot som agiterar för revolt, kaos och förstörelse.
Omdöme: Denna superklassiska stumfilm satte djupa spår i filmhistorien där många kända filmskapare tagit inspiration till sina storfilmer. Måste erkänna att jag har svårt för långa stumfilmer som denna, men på något sätt kändes det ändå som man fick sin belöning under andra halvan när filmen trappar upp det hela ett snäpp. Jag hade på förhand fått för mig att det skulle vara väldigt mycket futuristisk miljö i form av skyskrapor och en handling som utspelade sig i denna miljö. Istället är den bara med i några korta scener där man får se det spektakulära futuristiska landskapet. Filmen tar upp ett starkt ämne och gör det på ett enkelt, men slående sätt. Jag tänkte under filmens gång att det fanns lite nazi-takter, och mycket riktigt har jag i efterhand läst att Adolf Hitler hade den som en av sina favoritfilmer.
I ärlighetens namn så känns filmen fräsch med sina idéer, men väldigt gammal rent tekniskt. Men det kan ha att göra med vilken version man ser då den jag såg inte var digitalt restaurerad. Jag är inte den mest insatta i filmteknik och jag är säker på att den var före sin tid i mycket, men om jag jämför med filmer som kom bara något år senare under tidigt 30-tal (iofs talfilm) så är det stor skillnad. Jag kan inte säga att jag uppskattade filmen då den kändes lång och seg att titta på. Musiken var stundtals bra och gjorde att filmen fångande ens intresse ett tag, men det var inte förrän under sista tredjedelen som filmen fick lite fart och visade prov på kvalité. Det är inte någon direkt idé att gå in på skådespeleri då det i många fall nästan blir roligt istället för spännande. Men när man låter filmen sjunka in så förstår man hur stor den är. Man lär ha haft 37.000 statister, bara det känns helt sanslöst, och var en av de dyraste filmerna någonsin när den gjordes. Men jag vet inte, för mig är det kul att ha sett, men inte mycket mer än så.
2 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.4
Genre: Drama/Sci-Fi/Romantik
Land: Tyskland
År: 1927
Regi: Fritz Lang
I rollerna: Gustav Fröhlich, Alfred Abel, Brigitte Helm, Rudolf Klein-Rogge
Handling: Ett futuristiskt samhälle där klasskillnaderna bokstavligen är avgrundsdjupa. Arbetarna lever under jorden i enorma bergsrum och marscheras i raka led till hissar som för dem till fabriken. Härskarna däremot lever i lyx i gigantiska skyskrapor. Världsstaden styrs av storkapitalisten Joh Fredersen som övervakar och dirigerar arbetet på fabriken via en tv-skärm. Hans idealistiske son Freder är förälskad i den helgonliknande arbetarflickan Maria, och det är endast hennes godhet som håller tillbaka ett uppror. Men en galen, ondskefull uppfinnare, Rotwang, skapar en ond kopia av henne, en robot som agiterar för revolt, kaos och förstörelse.
Omdöme: Denna superklassiska stumfilm satte djupa spår i filmhistorien där många kända filmskapare tagit inspiration till sina storfilmer. Måste erkänna att jag har svårt för långa stumfilmer som denna, men på något sätt kändes det ändå som man fick sin belöning under andra halvan när filmen trappar upp det hela ett snäpp. Jag hade på förhand fått för mig att det skulle vara väldigt mycket futuristisk miljö i form av skyskrapor och en handling som utspelade sig i denna miljö. Istället är den bara med i några korta scener där man får se det spektakulära futuristiska landskapet. Filmen tar upp ett starkt ämne och gör det på ett enkelt, men slående sätt. Jag tänkte under filmens gång att det fanns lite nazi-takter, och mycket riktigt har jag i efterhand läst att Adolf Hitler hade den som en av sina favoritfilmer.
I ärlighetens namn så känns filmen fräsch med sina idéer, men väldigt gammal rent tekniskt. Men det kan ha att göra med vilken version man ser då den jag såg inte var digitalt restaurerad. Jag är inte den mest insatta i filmteknik och jag är säker på att den var före sin tid i mycket, men om jag jämför med filmer som kom bara något år senare under tidigt 30-tal (iofs talfilm) så är det stor skillnad. Jag kan inte säga att jag uppskattade filmen då den kändes lång och seg att titta på. Musiken var stundtals bra och gjorde att filmen fångande ens intresse ett tag, men det var inte förrän under sista tredjedelen som filmen fick lite fart och visade prov på kvalité. Det är inte någon direkt idé att gå in på skådespeleri då det i många fall nästan blir roligt istället för spännande. Men när man låter filmen sjunka in så förstår man hur stor den är. Man lär ha haft 37.000 statister, bara det känns helt sanslöst, och var en av de dyraste filmerna någonsin när den gjordes. Men jag vet inte, för mig är det kul att ha sett, men inte mycket mer än så.
2 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.4
