Titel: Un prophète / A Prophet / En profet
Genre: Kriminaldrama
Land: Frankrike/Italien
År: 2009
Regi: Jacques Audiard
I rollerna: Tahar Rahim, Niels Arestrup, Adel Bencherif, Hichem Yacoubi
Handling: Malik El Djebena är dömd till sex års fängelse. När han anländer till fängelset kan han varken läsa eller skriva. Han känner ingen på insidan eller utsidan och då han endast är 19 år är han yngre och vekare än de andra fångarna. När ledaren till ett korsiskt gäng som styr fängelset tränger in honom i ett hörn, börjar han få ett antal "uppdrag", som allt eftersom gör Malik tuffare medan han vinner gängledarens förtroende. Malik är dock modig och har lätt att lära sig och vågar därför göra upp sina egna planer...
Omdöme: Jag var lite tveksam till den här filmen pga sin titel som gjort att jag trott det skulle vara en lite annorlunda typ av film. Men så fort filmen börjar märker jag att det här är min typ av film och första halvtimmen är bland det bästa jag sett på länge. Pulsen stiger och vi får se hur Malik (Tahar Rahim) blir tvingad, av det korsiska gänget som styr fängelset, att ge sig på en annan arab. Dess ledare är César Luciani (Niels Arestrup) som styr allt med järnhand och gör det glasklart för Malik att om han inte gör som de säger är han en död man.
Med denna inledning sätts ribban direkt och jag tänker att om det fortsätter så här under de sammanlagt två och en halv timmarna blir det en fröjd. Men efter en halvtimme har det gått ett år i fängelset för Malik och filmen hamnar i en liten svacka. Det blir inte dåligt, men efter den övertygande inledningen går den ner lite i tempo och vi får följa Malik i sina vardagliga sysslor. Därefter tar filmen fart igen och fortsätter i samma stil resten av filmen där det ena intensiva ögonblicket avslöser det andra och där jag är helt fast i det som händer.
Regissören och manusförfattaren Jacques Audiard har gjort några filmer tidigare som han även skrivit manus till, vissa bättre än andra, men det här är definitivt hans guldklimp. Det är mer än en vanlig fängelsefilm och visar än en gång prov på att fransmännen klarar av denna genre bättre än de flesta när de väl går in för det till hundraprocent som de gör här. För filmen visar inte bara livet på insidan av fängelset som alla andra fängelsefilmer gör, utan vi får starka porträtt på flera olika karaktärer och allt flyter på perfekt. Måste också nämna musiken av Alexandre Desplat (som bl.a. Oscarnominerades för Benjamin Button) som fångar stämningen perfekt. Lite minus för de amerikanska låtarna som inte är lika klockrena.
Jag blev även imponerad av skådespeleriet som är övertygande i alla roller där man främst måste nämna de två huvudrollerna av Tahar Rahim som Malik och Niels Arestrup som Luciani. De talar båda flera språk och där Malik förändras genom filmens gång, bygger Luciani upp sin stämpel som ond maffiatyp. Jag funderar länge på att ge högsta betyg, vilket inte händer varje dag och det enda det avgörs på är hur den kommer att klara av att avsluta det hela. Med ett slut som iofs passar till filmens tema och som byggts upp kring Malik, så får man ett värdigt slut. Men trots allt hade jag velat ha ett mer definitivt och slagkraftigt slut som hade belönats med högsta betyg. Jag vill nog ändå påstå att jag precis sett en av 00-talets bästa filmer.
5 - Skådespelare
5 - Handling
5 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
23 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.2
Genre: Kriminaldrama
Land: Frankrike/Italien
År: 2009
Regi: Jacques Audiard
I rollerna: Tahar Rahim, Niels Arestrup, Adel Bencherif, Hichem Yacoubi
Handling: Malik El Djebena är dömd till sex års fängelse. När han anländer till fängelset kan han varken läsa eller skriva. Han känner ingen på insidan eller utsidan och då han endast är 19 år är han yngre och vekare än de andra fångarna. När ledaren till ett korsiskt gäng som styr fängelset tränger in honom i ett hörn, börjar han få ett antal "uppdrag", som allt eftersom gör Malik tuffare medan han vinner gängledarens förtroende. Malik är dock modig och har lätt att lära sig och vågar därför göra upp sina egna planer...
Omdöme: Jag var lite tveksam till den här filmen pga sin titel som gjort att jag trott det skulle vara en lite annorlunda typ av film. Men så fort filmen börjar märker jag att det här är min typ av film och första halvtimmen är bland det bästa jag sett på länge. Pulsen stiger och vi får se hur Malik (Tahar Rahim) blir tvingad, av det korsiska gänget som styr fängelset, att ge sig på en annan arab. Dess ledare är César Luciani (Niels Arestrup) som styr allt med järnhand och gör det glasklart för Malik att om han inte gör som de säger är han en död man.
Med denna inledning sätts ribban direkt och jag tänker att om det fortsätter så här under de sammanlagt två och en halv timmarna blir det en fröjd. Men efter en halvtimme har det gått ett år i fängelset för Malik och filmen hamnar i en liten svacka. Det blir inte dåligt, men efter den övertygande inledningen går den ner lite i tempo och vi får följa Malik i sina vardagliga sysslor. Därefter tar filmen fart igen och fortsätter i samma stil resten av filmen där det ena intensiva ögonblicket avslöser det andra och där jag är helt fast i det som händer.
Regissören och manusförfattaren Jacques Audiard har gjort några filmer tidigare som han även skrivit manus till, vissa bättre än andra, men det här är definitivt hans guldklimp. Det är mer än en vanlig fängelsefilm och visar än en gång prov på att fransmännen klarar av denna genre bättre än de flesta när de väl går in för det till hundraprocent som de gör här. För filmen visar inte bara livet på insidan av fängelset som alla andra fängelsefilmer gör, utan vi får starka porträtt på flera olika karaktärer och allt flyter på perfekt. Måste också nämna musiken av Alexandre Desplat (som bl.a. Oscarnominerades för Benjamin Button) som fångar stämningen perfekt. Lite minus för de amerikanska låtarna som inte är lika klockrena.
Jag blev även imponerad av skådespeleriet som är övertygande i alla roller där man främst måste nämna de två huvudrollerna av Tahar Rahim som Malik och Niels Arestrup som Luciani. De talar båda flera språk och där Malik förändras genom filmens gång, bygger Luciani upp sin stämpel som ond maffiatyp. Jag funderar länge på att ge högsta betyg, vilket inte händer varje dag och det enda det avgörs på är hur den kommer att klara av att avsluta det hela. Med ett slut som iofs passar till filmens tema och som byggts upp kring Malik, så får man ett värdigt slut. Men trots allt hade jag velat ha ett mer definitivt och slagkraftigt slut som hade belönats med högsta betyg. Jag vill nog ändå påstå att jag precis sett en av 00-talets bästa filmer.
5 - Skådespelare
5 - Handling
5 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
23 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.2
