Titel: American Beauty
Genre: Drama
Land: USA
År: 1999
Regi: Sam Mendes
I rollerna: Kevin Spacey, Annette Bening, Mena Suvari, Chris Cooper
Handling: Lester Burnham lever ett ganska tråkigt och inrutat liv, men han bestämmer sig för att ändra på det. Han säger upp sig på sitt jobb och vänder sina blickar mot sin dotter Janes väninna. Hans fru Carolyn svarar då med att gå till hennes kollega, Buddy Kane.
Omdöme: Det finns inte en död stund i American Beauty. Den har ett bra tempo, den har flera historier och flera vändningar. Detta gör det hela till en mycket underhållande film att se på. Allt är också väldigt passande, från skådespelarna till musiken och fotot. Den blir helt enkelt inte det minsta enformig och jag gillar verkligen när Lester gör en helomvändning från att vara en "vanlig" arbetare som är underlägsen i hemmet, till att säga upp sig och ta anställning på en snabbmatskedja och dominera i hemmet. Och när han börjar träna i garaget, några av de bästa scenerna i filmen. Det är också några av de viktigaste scenerna som får stor betydelse för slutet.
Kevin Spacey gör nog sitt livs roll som Lester Burnham, även om han var mycket bra i t.ex. De misstänkta. Han spelar till en början ganska töntig och underlägsen för att sen bli cool och överlägsen på något sätt, utan att bli jobbig. Hans relation till sin fru, utmärkt spelad av Annette Bening, är inte den sundaste och det sätter sina spår. Chris Cooper är annars den som av birollsinnehavarna gör den starkaste prestationen som den nyinflyttade marinkårsgrannen som med strikta metoder håller koll på sin son, som i sin tur lär känna sina grannar Lester och hans dotter Jane genom sina affärer och sin förmåga att se det vackra i allt.
Mena Suvari i rollen som Janes väninna Angela Hayes är även hon perfekt i rollen som den snygga tjejen som blir intresserad av Lester, och han av henne. Man känner verkligen att scenerna är laddade när de två är i samma rum, mycket bra. Det får mig att tänka på filmen Lolita, även om det är ännu bättre här. På tal om den lär namnet Angela Hayes vara en referens till Lolita där hon heter Haze i efternamn.
Musiken i filmen är så passande att det inte kunde vara bättre faktiskt. Man fångar varje känsla karaktärerna har och tillsammans med drömsekvenserna blir det en härlig kombination. Det mest imponerade är väl att detta var regissören Sam Mendes första långfilm (han hade gjort två TV-filmer innan). Självklart är manuset mycket bra, men han har lyckats så bra med alla delarna i filmen att det flyter ihop på ett naturligt sätt. Det intressanta är att filmen har mycket underliggande humor som man kanske inte kan förvänta sig av ett så pass starkt drama som det ändå är. Just att den håller för flera tittar är ett starkt tecken på en klassfilm. Högsta betyg ligger mycket nära till hands och jag undrar om det inte borde vara det...
5 - Skådespelare
5 - Handling
4 - Känsla
5 - Musik
4 - Foto
--------------
23 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.6
Genre: Drama
Land: USA
År: 1999
Regi: Sam Mendes
I rollerna: Kevin Spacey, Annette Bening, Mena Suvari, Chris Cooper
Handling: Lester Burnham lever ett ganska tråkigt och inrutat liv, men han bestämmer sig för att ändra på det. Han säger upp sig på sitt jobb och vänder sina blickar mot sin dotter Janes väninna. Hans fru Carolyn svarar då med att gå till hennes kollega, Buddy Kane.
Omdöme: Det finns inte en död stund i American Beauty. Den har ett bra tempo, den har flera historier och flera vändningar. Detta gör det hela till en mycket underhållande film att se på. Allt är också väldigt passande, från skådespelarna till musiken och fotot. Den blir helt enkelt inte det minsta enformig och jag gillar verkligen när Lester gör en helomvändning från att vara en "vanlig" arbetare som är underlägsen i hemmet, till att säga upp sig och ta anställning på en snabbmatskedja och dominera i hemmet. Och när han börjar träna i garaget, några av de bästa scenerna i filmen. Det är också några av de viktigaste scenerna som får stor betydelse för slutet.
Kevin Spacey gör nog sitt livs roll som Lester Burnham, även om han var mycket bra i t.ex. De misstänkta. Han spelar till en början ganska töntig och underlägsen för att sen bli cool och överlägsen på något sätt, utan att bli jobbig. Hans relation till sin fru, utmärkt spelad av Annette Bening, är inte den sundaste och det sätter sina spår. Chris Cooper är annars den som av birollsinnehavarna gör den starkaste prestationen som den nyinflyttade marinkårsgrannen som med strikta metoder håller koll på sin son, som i sin tur lär känna sina grannar Lester och hans dotter Jane genom sina affärer och sin förmåga att se det vackra i allt.
Mena Suvari i rollen som Janes väninna Angela Hayes är även hon perfekt i rollen som den snygga tjejen som blir intresserad av Lester, och han av henne. Man känner verkligen att scenerna är laddade när de två är i samma rum, mycket bra. Det får mig att tänka på filmen Lolita, även om det är ännu bättre här. På tal om den lär namnet Angela Hayes vara en referens till Lolita där hon heter Haze i efternamn.
Musiken i filmen är så passande att det inte kunde vara bättre faktiskt. Man fångar varje känsla karaktärerna har och tillsammans med drömsekvenserna blir det en härlig kombination. Det mest imponerade är väl att detta var regissören Sam Mendes första långfilm (han hade gjort två TV-filmer innan). Självklart är manuset mycket bra, men han har lyckats så bra med alla delarna i filmen att det flyter ihop på ett naturligt sätt. Det intressanta är att filmen har mycket underliggande humor som man kanske inte kan förvänta sig av ett så pass starkt drama som det ändå är. Just att den håller för flera tittar är ett starkt tecken på en klassfilm. Högsta betyg ligger mycket nära till hands och jag undrar om det inte borde vara det...
5 - Skådespelare
5 - Handling
4 - Känsla
5 - Musik
4 - Foto
--------------
23 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.6
