Titel: The Valachi Papers
Genre: Kriminaldrama
Land: Italien/Frankrike
År: 1972
Regi: Terence Young
I rollerna: Charles Bronson, Lino Ventura, Jill Ireland, Joseph Wiseman
Handling: En medlem i den amerikanska maffian, Joseph Valachi, accepterar att vara huvudvittne i en viktig rättegång. Till utredaren berättar han sin hela levnadshistoria. Hans tidiga barndom, hans första möte med vuxna maffiamedlemmar och kulminationen i hans äktenskap med självaste dottern till den mördade gudfadern.
Omdöme: Det här kändes lite som en fattigmans Gudfadern (kom samma år) där materialet till en bra film fanns, men där slutprodukten inte lyckas som sin storebror. Till en början tänkte jag att det skulle vara ytterligare "en sån där typisk Charles Bronson-rulle". Men de olika maffiamedlemmarna, med Lino Ventura i spetsen som överhuvudet Don Vito Genovese, och andra bra karaktärer, gjorde att det ändå blev en annorlunda film än förväntat. Joe Valachi är en simpel man som hängivet ger allt för sin maffiafamilj. Hans berättelse sträcker sig från tidigt 30-tal till 60-tal där man tar del av de olika uppgifterna. Valachi börjar som chaufför för att sedan få vara med och utföra lönnmord och till slut äga restaurang och hästar. Filmen har också en del blodiga och bra scener där hämnd, girighet och vänskap kommer spela en stor roll.
Jag kan inte undvika att tycka att man har missat en stor chans att göra en bra film här. Med lite större budget och produktionskvalité (Italien och Frankrike hade inte alltid samma kvalité på sina filmer som USA), hade detta kunnat bli en klassiker. Regissören är Terence Young, som ju stod för de första Bond-filmerna, och då och då dyker det upp humor som passar in på just Bond. Tänker främst på scenen då Charles Bronson (Valachi) med hjälp av Lino Ventura (Genovese) ska försöka få tillstånd att gifta sig med Maria. Han tar en handfull med nötter eller liknande och börjar knapra på dem så det låter högt under tiden som Genovese försöker övertyga mamman till Maria att Valachi är rätt man åt hennes dotter. Man fick sig några skratt under den scenen och det är rätt tillfälle att ha en lite lättsammare scen. Allt som allt ok, men potentialen fanns för något bättre.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.4
Genre: Kriminaldrama
Land: Italien/Frankrike
År: 1972
Regi: Terence Young
I rollerna: Charles Bronson, Lino Ventura, Jill Ireland, Joseph Wiseman
Handling: En medlem i den amerikanska maffian, Joseph Valachi, accepterar att vara huvudvittne i en viktig rättegång. Till utredaren berättar han sin hela levnadshistoria. Hans tidiga barndom, hans första möte med vuxna maffiamedlemmar och kulminationen i hans äktenskap med självaste dottern till den mördade gudfadern.
Omdöme: Det här kändes lite som en fattigmans Gudfadern (kom samma år) där materialet till en bra film fanns, men där slutprodukten inte lyckas som sin storebror. Till en början tänkte jag att det skulle vara ytterligare "en sån där typisk Charles Bronson-rulle". Men de olika maffiamedlemmarna, med Lino Ventura i spetsen som överhuvudet Don Vito Genovese, och andra bra karaktärer, gjorde att det ändå blev en annorlunda film än förväntat. Joe Valachi är en simpel man som hängivet ger allt för sin maffiafamilj. Hans berättelse sträcker sig från tidigt 30-tal till 60-tal där man tar del av de olika uppgifterna. Valachi börjar som chaufför för att sedan få vara med och utföra lönnmord och till slut äga restaurang och hästar. Filmen har också en del blodiga och bra scener där hämnd, girighet och vänskap kommer spela en stor roll.
Jag kan inte undvika att tycka att man har missat en stor chans att göra en bra film här. Med lite större budget och produktionskvalité (Italien och Frankrike hade inte alltid samma kvalité på sina filmer som USA), hade detta kunnat bli en klassiker. Regissören är Terence Young, som ju stod för de första Bond-filmerna, och då och då dyker det upp humor som passar in på just Bond. Tänker främst på scenen då Charles Bronson (Valachi) med hjälp av Lino Ventura (Genovese) ska försöka få tillstånd att gifta sig med Maria. Han tar en handfull med nötter eller liknande och börjar knapra på dem så det låter högt under tiden som Genovese försöker övertyga mamman till Maria att Valachi är rätt man åt hennes dotter. Man fick sig några skratt under den scenen och det är rätt tillfälle att ha en lite lättsammare scen. Allt som allt ok, men potentialen fanns för något bättre.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.4
