Titel: Jôi-uchi: Hairyô tsuma shimatsu / Samurai Rebellion / Uppror
Genre: Drama
Land: Japan
År: 1967
Regi: Masaki Kobayashi
I rollerna: Toshirô Mifune, Takeshi Katô, Yôko Tsukasa, Tatsuya Nakadai
Handling: Samurajen Isaburo gör uppror mot sin herre när denne återkräver den kvinna som nu är Isaburos sons fru. Han beordras att begå självmord med sin son, men vägrar...
Omdöme: Regissören Masaki Kobayashi gjorde några år innan Harakiri som är en av de bästa samurajfilmerna. Standarden var därför redan satt och en förhoppning om ännu en riktigt bra samurajfilm fanns givetvis där. Filmen följer familjen Sasahara där överhuvudet är pappan Isaburo (Toshirô Mifune) som är en fruktad svärdsman. När hans son Yogoro får kvinnan Ichi att gifta sig med, är Isaburo tveksam till det hela då hon har en son med områdets ledare. Men sonen Yogoro går med på att gifta sig med henne och de får tillsammans en dotter och lever ett kärleksfullt liv.
Men så beordras de att lämna tillbaka Ichi och nu är Yogoro familjens överhuvud och bestämmer att de inte ska lämna tillbaka henne. Att gå emot en order är lika med slutet för familjen, men Isaburo står bakom sin son då deras kärlek gett honom nytt liv och det är något värt att kämpa för. Filmen tar verkligen tid på sig att bygga upp Sasahara-familjen och hur Ichi kommer in i den. Samtidigt berättar hon sin historia innan hon kom till familjen Sasahara i tillbakablickar. Det tar nästan halva filmen innan man känner att det börjar röra på sig, alldeles för lång tid med tanke på att filmen är två timmar.
Filmen tar sig sedan under sista halvtimmen med några fina svärdfighter, men det känns som filmen inte kommer upp i samma fina standard som Harakiri (1962) eller The Sword of Doom (1966). Storyn är bra och uppbyggnaden är det inget fel på, men det blir lite tråkigt i längden tyvärr. En av filmens starkare sidor är dess svartvita foto som stundtals för tankarna till Sergio Leone och hans västernfilmer med närbilder på ansiktet och uppbyggnaden inför den stora uppgörelsen. Filmen blir till slut till belåtenhet, men tyvärr inte i samma klass som förväntat.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.0
Genre: Drama
Land: Japan
År: 1967
Regi: Masaki Kobayashi
I rollerna: Toshirô Mifune, Takeshi Katô, Yôko Tsukasa, Tatsuya Nakadai
Handling: Samurajen Isaburo gör uppror mot sin herre när denne återkräver den kvinna som nu är Isaburos sons fru. Han beordras att begå självmord med sin son, men vägrar...
Omdöme: Regissören Masaki Kobayashi gjorde några år innan Harakiri som är en av de bästa samurajfilmerna. Standarden var därför redan satt och en förhoppning om ännu en riktigt bra samurajfilm fanns givetvis där. Filmen följer familjen Sasahara där överhuvudet är pappan Isaburo (Toshirô Mifune) som är en fruktad svärdsman. När hans son Yogoro får kvinnan Ichi att gifta sig med, är Isaburo tveksam till det hela då hon har en son med områdets ledare. Men sonen Yogoro går med på att gifta sig med henne och de får tillsammans en dotter och lever ett kärleksfullt liv.
Men så beordras de att lämna tillbaka Ichi och nu är Yogoro familjens överhuvud och bestämmer att de inte ska lämna tillbaka henne. Att gå emot en order är lika med slutet för familjen, men Isaburo står bakom sin son då deras kärlek gett honom nytt liv och det är något värt att kämpa för. Filmen tar verkligen tid på sig att bygga upp Sasahara-familjen och hur Ichi kommer in i den. Samtidigt berättar hon sin historia innan hon kom till familjen Sasahara i tillbakablickar. Det tar nästan halva filmen innan man känner att det börjar röra på sig, alldeles för lång tid med tanke på att filmen är två timmar.
Filmen tar sig sedan under sista halvtimmen med några fina svärdfighter, men det känns som filmen inte kommer upp i samma fina standard som Harakiri (1962) eller The Sword of Doom (1966). Storyn är bra och uppbyggnaden är det inget fel på, men det blir lite tråkigt i längden tyvärr. En av filmens starkare sidor är dess svartvita foto som stundtals för tankarna till Sergio Leone och hans västernfilmer med närbilder på ansiktet och uppbyggnaden inför den stora uppgörelsen. Filmen blir till slut till belåtenhet, men tyvärr inte i samma klass som förväntat.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.0
