Titel: The Bourne Identity
Genre: Action/Thriller
Land: USA/Tyskland/Tjeckien
År: 2002
Regi: Doug Liman
I rollerna: Matt Damon, Franka Potente, Chris Cooper, Brian Cox, Clive Owen
Handling: En man räddas från en säker död utanför den franska kusten av en fiskebåt. Han återhämtar sig, men snart står det klart att han drabbats av total minnesförlust. Hans instinkter, fysik och kunskap i flera språk tyder dock på ett farligt förflutet. Nu börjar hans jakt på sin identitet och sanningen. Till sin hjälp har han den hemlighetsfulla Marie och snart inser han att de jagas av lönnmördare.
Omdöme: Det första som slår mig är hur pass bra Matt Damon passar som Jason Bourne, något jag inte trodde på förhand. Om man har sett originalfilmen, som förvisso är en TV-film, så är det här ljusår bättre. Det känns som man lyckats väl med pusselbitarna där man har en bra grundstory om en agent anställd av regeringen som tappat minnet och nu måste försöka pussla ihop sitt förflutna. Lägg därtill bra musik, ett par bra skådespelare och flera passande inspelningsplatser runt Europa som tillför den mystik som krävs i en sån här spionthriller.
Franka Potente tycker jag passar i rollen som Marie som blir "tvingad" att hjälpa honom ta sig till Paris. Chris Cooper, som CIA-chef för uppdraget som Bourne ska utföra, gör vad man kan förvänta sig av honom i en sådan roll, varken mer eller mindre. Sen har vi veteranen Brian Cox, som inte är med så mycket som chef för Cooper, men är alltid sevärd. Däremot gillar jag inte Julia Stiles som ska vara någon slags samordnare för CIA-agenterna. Hon känns helt enkelt felcastad i den rollen och saknar karisma. Dock kul att se Clive Owen i rollen som "professorn" - en av agenterna/lönnmördarna som har minimalt med dialog.
Filmen känns välbalanserad och på något sätt växer filmen på mig för varje gång jag ser den. Den håller högre klass än standardaction-filmen och man har ett skönt tempo filmen igenom där det allt som oftast händer något som för storyn framåt. Musiken i filmen är inte dålig, tvärtom så är den ofta bra. Dock har man den oftast nedtonad och låter den inte ta över scener som man kanske hade önskat på sina håll. Huvudmelodin är riktigt skarp och kunde använts mer, men det gjorde man i uppföljarna istället. En helt klart lyckad inledning på Bourne.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.7
Genre: Action/Thriller
Land: USA/Tyskland/Tjeckien
År: 2002
Regi: Doug Liman
I rollerna: Matt Damon, Franka Potente, Chris Cooper, Brian Cox, Clive Owen
Handling: En man räddas från en säker död utanför den franska kusten av en fiskebåt. Han återhämtar sig, men snart står det klart att han drabbats av total minnesförlust. Hans instinkter, fysik och kunskap i flera språk tyder dock på ett farligt förflutet. Nu börjar hans jakt på sin identitet och sanningen. Till sin hjälp har han den hemlighetsfulla Marie och snart inser han att de jagas av lönnmördare.
Omdöme: Det första som slår mig är hur pass bra Matt Damon passar som Jason Bourne, något jag inte trodde på förhand. Om man har sett originalfilmen, som förvisso är en TV-film, så är det här ljusår bättre. Det känns som man lyckats väl med pusselbitarna där man har en bra grundstory om en agent anställd av regeringen som tappat minnet och nu måste försöka pussla ihop sitt förflutna. Lägg därtill bra musik, ett par bra skådespelare och flera passande inspelningsplatser runt Europa som tillför den mystik som krävs i en sån här spionthriller.
Franka Potente tycker jag passar i rollen som Marie som blir "tvingad" att hjälpa honom ta sig till Paris. Chris Cooper, som CIA-chef för uppdraget som Bourne ska utföra, gör vad man kan förvänta sig av honom i en sådan roll, varken mer eller mindre. Sen har vi veteranen Brian Cox, som inte är med så mycket som chef för Cooper, men är alltid sevärd. Däremot gillar jag inte Julia Stiles som ska vara någon slags samordnare för CIA-agenterna. Hon känns helt enkelt felcastad i den rollen och saknar karisma. Dock kul att se Clive Owen i rollen som "professorn" - en av agenterna/lönnmördarna som har minimalt med dialog.
Filmen känns välbalanserad och på något sätt växer filmen på mig för varje gång jag ser den. Den håller högre klass än standardaction-filmen och man har ett skönt tempo filmen igenom där det allt som oftast händer något som för storyn framåt. Musiken i filmen är inte dålig, tvärtom så är den ofta bra. Dock har man den oftast nedtonad och låter den inte ta över scener som man kanske hade önskat på sina håll. Huvudmelodin är riktigt skarp och kunde använts mer, men det gjorde man i uppföljarna istället. En helt klart lyckad inledning på Bourne.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.7
