Saturday, October 17, 2009

Oldboy



Titel: Oldboy - hämnden
Genre: Drama/Mysterium/Thriller
Land: Sydkorea
År: 2003
Regi: Park Chan-wook
I rollerna: Choi Min-sik, Yu Ji-tae, Kang Hye-jeong, Ji Dae-han

Handling: Dae-Su, en helt vanlig medelålders man, blir kidnappad och inlåst i en cell i 15 år utan förklaring. Hämndbegäret på förövaren som förstört hans liv och tagit hans familj ifrån honom växer sig allt starkare för var dag som går. Efter 15 år blir han plötsligt frisläppt med en plånbok fylld med pengar och en mobiltelefon. Han får fem dagar på sig att ta reda på sanningen om varför han blev kidnappad och utkräva hämnd.

Omdöme: Filmen inleds med att Oh Dae-su (Choi Min-sik) sitter på en polisstation full som bara den. Han hämtas av en vän och de ringer hem till Oh Dae-su för att prata med hans fru och barn. Men så plötsligt i regnet försvinner Oh Dae-su spårlöst och ingen hör av honom efter det. Han har blivit kidnappad och får sitta i en cell, som ser ut som ett sjabbigt motellrum, i 15 år. Under tiden försöker han komma på vem som vill honom så illa och planerar sin hämnd, tränar upp sin fysik och försöker gräva sig ut till frihet.



Det är med mycket tanke bakom som hela filmteamet skapat denna koreanska toppfilm som har det mesta man kan begära. Skådespeleriet av de tre stora är klanderfritt där Choi Min-sik imponerar från första till sista scen med sin varierade och kraftfulla rolltolkning. Huvudskurken, som spelas av Yu Ji-tae, är en kallt beräknande galen rik man som tänkt ut en perfekt hämnd för något som inte avslöjas förrän mot slutet. Som förebild hade filmteamet en viss American Psycho i tankarna med det bakåtslickade håret och de eleganta och stilsäkra kostymerna, mycket passande. Och så den kvinnliga huvudrollen av Kang Hye-jeong som tar hand om Oh Dae-su och kommer honom nära, spelar väldigt realistiskt och sympatiskt.



Regissören Park Chan-wook, och flera av hans medarbetare, ville skapa en noir-känsla över filmen där musiken var en viktig del av denna look och stämning. Och musiken är så där lagom varierad och passar oftast mycket bra till scenerna och karaktärerna där man använt sig mycket av vals och en del klassisk musik kombinerad med mer modern stämningsfull musik. Sen har vi fotot som hela tiden är i rörelse som var ett medvetet val, även om kameran bara rör sig lite, men hela tiden. Många gånger roterar man ett helt varv runt karaktärerna. Man har även valt speciella motiv på tapeter, klänningar, näsdukar, omslagspapper etc för att skapa en känsla av stress.



Det är ett mycket gediget hantverk rakt igenom och allt känns väldigt genomtänkt. Förutom allt som nämnts har man en till viktig ingrediens som fungerar klockrent och det är dataeffekterna med myror som kommer från armen, en kniv i ryggen, hur man lyckats få de två huvudkaraktärerna i fokus i samma bild trots att den ena står extremt nära och den andra långt bort osv. Det är svårt att inte tycka om det här och känna med de olika karaktärerna när mysteriet börjar luckras upp. Utan tvekan en av de bästa asiatiska filmerna.



5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
21 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.3
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Total Pageviews

Get Paid To Promote, Get Paid To Popup, Get Paid Display Banner