Titel: Moon
Genre: Sci-Fi/Drama/Mysterium/Thriller
Land: Storbritannien
År: 2009
Regi: Duncan Jones
I rollerna: Sam Rockwell
Handling: Astronauten Sam Bell räknar sina dagar på Lunar Industries där han varit i tre år. Nu vill han tillbaka till Jorden igen. Han ser ensam över traktorerna på Månen som samlar helium från Månens ytskikt, men längtar efter sin fru och dotter och bearbetar arbetets monotoni med att sköta om blommor, fortsätta på sin föregångares träskulpturer och interagera med stationens dator Gerty. Hans krafter börjar dock sina och när han en dag vaknar efter en lång vila börjar han ana att hans närvaro på Månen inte handlar om vad han först trodde.
Omdöme: Att vara ensam, isolerad, i tre års tid tar på krafterna och speciellt på psyket. Det är något som Sam Bell (Sam Rockwell) känner av då han bara har någon vecka kvar på sitt uppdrag på Månen innan han får fara hem och återse sin fru och dotter som han bara kan kommunicera med via videoinspelningar. Uppdraget går bra, han åker runt i sitt fordon och ser över arbetet som fortlöper. Hans assistent består av en talande robot i form av Gerty som hjälper honom i de dagliga rutinerna, men även som en sorts vän.
Inledningsvis njuter jag av mystiken i filmen som ligger tätt över filmen som har en säregen ton som man lyckats väl med. Första halvtimmen rullar det på innan det inträffar något som tar bort lite av mystiken och gör att historien tar en annan väg. Det är inte dåligt, men just mystiken försvinner lite i och med detta och jag hade nog gärna velat se att man fortsatte ett tag till på den ursprungliga vägen. Miljöerna är i princip klockrena där det är bra både inne på arbetsstationen och utanför på Månens yta. Effekterna är inte hundraprocentiga, men för det mesta bra och tillfredsställande.
Sam Rockwell får spela ut hela sitt register och gör det bra när han får många personligheter att jobba med. Jag har aldrig sett honom som en favoritskådis, men han har växt allt mer på mig och visar här och bl.a. i Snow Angels (2007) vad han går för. Det är väl mest de olika personligheterna han hanterar på ett bra sätt, men jag hade kanske önskat och hoppats på ett riktigt starkt porträtt av en allt mer galen, ensam man ute i rymden. Avslutningsvis måste Clint Mansell nämnas då hans musik allt som oftast passar mycket bra in i filmens atmosfär och ger den rätt stämning.
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.1
Genre: Sci-Fi/Drama/Mysterium/Thriller
Land: Storbritannien
År: 2009
Regi: Duncan Jones
I rollerna: Sam Rockwell
Handling: Astronauten Sam Bell räknar sina dagar på Lunar Industries där han varit i tre år. Nu vill han tillbaka till Jorden igen. Han ser ensam över traktorerna på Månen som samlar helium från Månens ytskikt, men längtar efter sin fru och dotter och bearbetar arbetets monotoni med att sköta om blommor, fortsätta på sin föregångares träskulpturer och interagera med stationens dator Gerty. Hans krafter börjar dock sina och när han en dag vaknar efter en lång vila börjar han ana att hans närvaro på Månen inte handlar om vad han först trodde.
Omdöme: Att vara ensam, isolerad, i tre års tid tar på krafterna och speciellt på psyket. Det är något som Sam Bell (Sam Rockwell) känner av då han bara har någon vecka kvar på sitt uppdrag på Månen innan han får fara hem och återse sin fru och dotter som han bara kan kommunicera med via videoinspelningar. Uppdraget går bra, han åker runt i sitt fordon och ser över arbetet som fortlöper. Hans assistent består av en talande robot i form av Gerty som hjälper honom i de dagliga rutinerna, men även som en sorts vän.
Inledningsvis njuter jag av mystiken i filmen som ligger tätt över filmen som har en säregen ton som man lyckats väl med. Första halvtimmen rullar det på innan det inträffar något som tar bort lite av mystiken och gör att historien tar en annan väg. Det är inte dåligt, men just mystiken försvinner lite i och med detta och jag hade nog gärna velat se att man fortsatte ett tag till på den ursprungliga vägen. Miljöerna är i princip klockrena där det är bra både inne på arbetsstationen och utanför på Månens yta. Effekterna är inte hundraprocentiga, men för det mesta bra och tillfredsställande.
Sam Rockwell får spela ut hela sitt register och gör det bra när han får många personligheter att jobba med. Jag har aldrig sett honom som en favoritskådis, men han har växt allt mer på mig och visar här och bl.a. i Snow Angels (2007) vad han går för. Det är väl mest de olika personligheterna han hanterar på ett bra sätt, men jag hade kanske önskat och hoppats på ett riktigt starkt porträtt av en allt mer galen, ensam man ute i rymden. Avslutningsvis måste Clint Mansell nämnas då hans musik allt som oftast passar mycket bra in i filmens atmosfär och ger den rätt stämning.
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.1
