Titel: Who's Afraid of Virginia Woolf? / Vem är rädd för Virginia Woolf?
Genre: Drama
Land: USA
År: 1966
Regi: Mike Nichols
I rollerna: Elizabeth Taylor, Richard Burton, George Segal, Sandy Dennis
Handling: Det äkta medelåldersparet Martha och George bjuder hem ett ungt par till sig efter en fest. Med de unga människorna som publik vältrar sig de båda i raffinerade förödmjukelser för att kunna såra varandra så mycket som möjligt.
Omdöme: I sin regidebut fick den då 35-årige Mike Nichols filmatisera pjäsen med samma namn. Två par, ett äldre och ett yngre, träffas hemma hos det äldre paret under småtimmarna efter en fest. De har alla druckit en del, men värre kommer det bli. Martha (Elizabeth Taylor) och George (Richard Burton) är det äldre paret (och var i verkligheten gifta med varandra) som ständigt psykar varandra med ett s.k. "spel". När det yngre paret Nick (George Segal) och Honey (Sandy Dennis) dyker upp vräker det äldre paret ur sig det ena värre än det andra. Det yngre paret blir motvilligt indragna och alkoholen flödar fritt.
Denna klassiker blev nominerad till hela 13 Oscars, inte illa för en regidebut. Den vann fem av dessa, bl.a. bästa kvinnliga huvudroll (Taylor) och biroll (Dennis). Under inledande trekvarten finner jag filmen relativt intressant där spelet mellan de fyra blir allt mer intensivt och rått. Filmen ligger då på en jämn nivå och skådespeleriet är rakt igenom mycket bra. Men tyvärr känns det stundtals lite för teatraliskt för min smak och jag tappar även intresset allt mer. Och istället för att filmen ska höjas ett snäpp och kanske bjuda på en vändning, blandar den in ett par mindre lyckade scener (tänker främst på när de tar en biltur och stannar till på ett ställe). Inte en klassiker i min smak helt enkelt.
4 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.1
Genre: Drama
Land: USA
År: 1966
Regi: Mike Nichols
I rollerna: Elizabeth Taylor, Richard Burton, George Segal, Sandy Dennis
Handling: Det äkta medelåldersparet Martha och George bjuder hem ett ungt par till sig efter en fest. Med de unga människorna som publik vältrar sig de båda i raffinerade förödmjukelser för att kunna såra varandra så mycket som möjligt.
Omdöme: I sin regidebut fick den då 35-årige Mike Nichols filmatisera pjäsen med samma namn. Två par, ett äldre och ett yngre, träffas hemma hos det äldre paret under småtimmarna efter en fest. De har alla druckit en del, men värre kommer det bli. Martha (Elizabeth Taylor) och George (Richard Burton) är det äldre paret (och var i verkligheten gifta med varandra) som ständigt psykar varandra med ett s.k. "spel". När det yngre paret Nick (George Segal) och Honey (Sandy Dennis) dyker upp vräker det äldre paret ur sig det ena värre än det andra. Det yngre paret blir motvilligt indragna och alkoholen flödar fritt.
Denna klassiker blev nominerad till hela 13 Oscars, inte illa för en regidebut. Den vann fem av dessa, bl.a. bästa kvinnliga huvudroll (Taylor) och biroll (Dennis). Under inledande trekvarten finner jag filmen relativt intressant där spelet mellan de fyra blir allt mer intensivt och rått. Filmen ligger då på en jämn nivå och skådespeleriet är rakt igenom mycket bra. Men tyvärr känns det stundtals lite för teatraliskt för min smak och jag tappar även intresset allt mer. Och istället för att filmen ska höjas ett snäpp och kanske bjuda på en vändning, blandar den in ett par mindre lyckade scener (tänker främst på när de tar en biltur och stannar till på ett ställe). Inte en klassiker i min smak helt enkelt.
4 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.1