Titel: Boomerang! / Bumerang
Genre: Kriminaldrama/Film-Noir
Land: USA
År: 1947
Regi: Elia Kazan
I rollerna: Dana Andrews, Lee J. Cobb, Karl Malden, Arthur Kennedy
Handling: En präst i en liten stad i New England mördas och när polisen inte kommer någon vart kräver alla resultat. Till slut anhålls en misstänkt för mordet, men åklagaren blir misstänksam och beslutar sig för att ta reda på vad som verkligen hänt.
Omdöme: Med förhoppningar på en trevlig film-noir av Elia Kazan, som bl.a. gjorde den trevliga Panic in the Streets, bestämde jag mig för att se denna film. Med flera kända ansikten och ett intressant upplägg där man i en av de första scenerna får se en omtyckt präst bli kallblodigt nerskjuten mitt framför ett flertal vittnen, kunde det här inte bli annat än bra. Eller så trodde jag iaf. Filmen står och stampar på samma ställe alldeles för länge och även om det kanske är menat så för att visa hur svårt polisen har att komma vidare med fallet, känns det onödigt att det inte händer mer. En av de bättre scenerna, iaf roligaste, är när polisen går ut med signalementet på mördaren - en man i mörk rock och ljus hatt. Två män som går förbi varandra på gatan misstänker varandra och vänder sig om, för att sen springa iväg, haha.
Politik, press och invånarna i staden gör att polisen måste få till resultat snabbt. Polisen, ledda av en som vanligt grinig Lee J. Cobb och hans unge och orutinerade assistent Karl Malden, får till slut tag på en man (Arthur Kennedy) som passar in i profilen samtidigt som han bär på samma slags pistol som prästen sköts med. Han förhörs i flera timmar i sträck utan sömn och pressas till att bekänna. Distriktsåklagaren, spelad av Dana Andrews, väntar otåligt på att polisen ska få fram resultat då han själv har pressen på sig från sina chefer. Men när han tittat på bevismaterialet och förhör vittnena märker han att allt inte stämmer. Det visade sig att detta baserades på ett verklig fall och sista 20 minuterna inne i rättsalen är nog filmens starkaste. Men inte är detta en film-noir i mitt tyckte, även om den klassas som en. Och inte kommer den upp i samma klass som Panic in the Streets, inte i närheten.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.5
Genre: Kriminaldrama/Film-Noir
Land: USA
År: 1947
Regi: Elia Kazan
I rollerna: Dana Andrews, Lee J. Cobb, Karl Malden, Arthur Kennedy
Handling: En präst i en liten stad i New England mördas och när polisen inte kommer någon vart kräver alla resultat. Till slut anhålls en misstänkt för mordet, men åklagaren blir misstänksam och beslutar sig för att ta reda på vad som verkligen hänt.
Omdöme: Med förhoppningar på en trevlig film-noir av Elia Kazan, som bl.a. gjorde den trevliga Panic in the Streets, bestämde jag mig för att se denna film. Med flera kända ansikten och ett intressant upplägg där man i en av de första scenerna får se en omtyckt präst bli kallblodigt nerskjuten mitt framför ett flertal vittnen, kunde det här inte bli annat än bra. Eller så trodde jag iaf. Filmen står och stampar på samma ställe alldeles för länge och även om det kanske är menat så för att visa hur svårt polisen har att komma vidare med fallet, känns det onödigt att det inte händer mer. En av de bättre scenerna, iaf roligaste, är när polisen går ut med signalementet på mördaren - en man i mörk rock och ljus hatt. Två män som går förbi varandra på gatan misstänker varandra och vänder sig om, för att sen springa iväg, haha.
Politik, press och invånarna i staden gör att polisen måste få till resultat snabbt. Polisen, ledda av en som vanligt grinig Lee J. Cobb och hans unge och orutinerade assistent Karl Malden, får till slut tag på en man (Arthur Kennedy) som passar in i profilen samtidigt som han bär på samma slags pistol som prästen sköts med. Han förhörs i flera timmar i sträck utan sömn och pressas till att bekänna. Distriktsåklagaren, spelad av Dana Andrews, väntar otåligt på att polisen ska få fram resultat då han själv har pressen på sig från sina chefer. Men när han tittat på bevismaterialet och förhör vittnena märker han att allt inte stämmer. Det visade sig att detta baserades på ett verklig fall och sista 20 minuterna inne i rättsalen är nog filmens starkaste. Men inte är detta en film-noir i mitt tyckte, även om den klassas som en. Och inte kommer den upp i samma klass som Panic in the Streets, inte i närheten.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.5
