Titel: The Hunt for Red October / Jakten på Röd Oktober
Genre: Action/Thriller
Land: USA
År: 1990
Regi: John McTiernan
I rollerna: Sean Connery, Alec Baldwin, Scott Glenn, Sam Neill
Handling: Året är 1984, kalla kriget utgör fortfarande ett hot. En ny, tekniskt överlägsen rysk atomubåt, "Röd Oktober", har kursen inställd på USA:s kust under ledning av kapten Marko Ramius. Den amerikanska regeringen tror att Ramius planerar att anfalla, men CIA, med analytikern Jack Ryan i spetsen, tror annorlunda. De misstänker att han tänker hoppa av, men tiden är knapp att hitta honom innan ryska flottan sänker ubåten.
Omdöme: Regissören John McTiernan gjorde först Rovdjuret och sedan sin bästa film i Die Hard innan han tog sig an denna ubåtsfilm som börjar med text som informerar tittaren om att vad som följer är baserat på händelser år 1984 som varken sovjetiska eller amerikanska källor tänker tala om. Något som gör att det vi får ta del av kan ha hänt, vem vet. Hur som helst är det första installationen av Jack Ryan som här gestaltas av Alec Baldwin. En Alec Baldwin som fungerar förvånansvärt bra och som väl var på toppen av sin karriär. Men givetvis är det Sean Connery i rollen som ryske kaptenen Marko Ramius (litauer egentligen) som bär det tyngsta lasset i filmen.
En kul grej, som jag tycker fungerar, är att besättningen på den ryska ubåten med Sean Connery och Sam Neill i de två största rollerna, talar ryska (nåja) när vi först introduceras av dem. Mitt under en konversation går kameran in mot munnen på den som pratar och ryskan övergår till engelska, kameran går tillbaka till sitt läge och konversationen fortsätter, på engelska. Istället för att prata med brytning eller bara engelska rakt av så har man valt att göra så här, och det gillar jag, det funkar. Sean Connery är för övrigt perfekt i rollen som den ryska kaptenen. Men han var egentligen inte påtänkt rollen från början, men fick den efter att skådespelaren som skulle haft rollen bröt benet kort innan och då rekommenderade honom.
Filmen bjuder på väldigt få komiska ögonblick, något som känns som en lättnad då många filmer i denna genre gärna vill slänga in dåliga one-liners och liknande. Istället är det en tät stämning rakt igenom som bakas in med ett välskrivet manus som hela tiden för filmen framåt. Fotot fungerar också bra för det mesta, även om vissa effekter inte håller lika hög standard som idag. Sen måste jag erkänna att jag köpte det mesta i filmen, men under sista kvarten övergick det till att bli lite för mycket. Här tappar den lite i mina ögon och det kändes ganska onödigt att riskera en annars bra film med att försöka sig på det lilla extra. Som tur är övergår det aldrig till att bli FÖR mycket.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.6
Genre: Action/Thriller
Land: USA
År: 1990
Regi: John McTiernan
I rollerna: Sean Connery, Alec Baldwin, Scott Glenn, Sam Neill
Handling: Året är 1984, kalla kriget utgör fortfarande ett hot. En ny, tekniskt överlägsen rysk atomubåt, "Röd Oktober", har kursen inställd på USA:s kust under ledning av kapten Marko Ramius. Den amerikanska regeringen tror att Ramius planerar att anfalla, men CIA, med analytikern Jack Ryan i spetsen, tror annorlunda. De misstänker att han tänker hoppa av, men tiden är knapp att hitta honom innan ryska flottan sänker ubåten.
Omdöme: Regissören John McTiernan gjorde först Rovdjuret och sedan sin bästa film i Die Hard innan han tog sig an denna ubåtsfilm som börjar med text som informerar tittaren om att vad som följer är baserat på händelser år 1984 som varken sovjetiska eller amerikanska källor tänker tala om. Något som gör att det vi får ta del av kan ha hänt, vem vet. Hur som helst är det första installationen av Jack Ryan som här gestaltas av Alec Baldwin. En Alec Baldwin som fungerar förvånansvärt bra och som väl var på toppen av sin karriär. Men givetvis är det Sean Connery i rollen som ryske kaptenen Marko Ramius (litauer egentligen) som bär det tyngsta lasset i filmen.
En kul grej, som jag tycker fungerar, är att besättningen på den ryska ubåten med Sean Connery och Sam Neill i de två största rollerna, talar ryska (nåja) när vi först introduceras av dem. Mitt under en konversation går kameran in mot munnen på den som pratar och ryskan övergår till engelska, kameran går tillbaka till sitt läge och konversationen fortsätter, på engelska. Istället för att prata med brytning eller bara engelska rakt av så har man valt att göra så här, och det gillar jag, det funkar. Sean Connery är för övrigt perfekt i rollen som den ryska kaptenen. Men han var egentligen inte påtänkt rollen från början, men fick den efter att skådespelaren som skulle haft rollen bröt benet kort innan och då rekommenderade honom.
Filmen bjuder på väldigt få komiska ögonblick, något som känns som en lättnad då många filmer i denna genre gärna vill slänga in dåliga one-liners och liknande. Istället är det en tät stämning rakt igenom som bakas in med ett välskrivet manus som hela tiden för filmen framåt. Fotot fungerar också bra för det mesta, även om vissa effekter inte håller lika hög standard som idag. Sen måste jag erkänna att jag köpte det mesta i filmen, men under sista kvarten övergick det till att bli lite för mycket. Här tappar den lite i mina ögon och det kändes ganska onödigt att riskera en annars bra film med att försöka sig på det lilla extra. Som tur är övergår det aldrig till att bli FÖR mycket.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.6
