Titel: 8½
Genre: Drama
Land: Italien/Frankrike
År: 1963
Regi: Federico Fellini
I rollerna: Marcello Mastroianni, Claudia Cardinale, Anouk Aimée, Sandra Milo
Handling: Guido arbetar som filmregissör och medan han försöker hitta uppslag till sin nya film, kommer han att tänka på de kvinnor i sitt liv som han har älskat, men lämnat...
Omdöme: Min första Fellini-film och jag hade ingen aning vad det var jag skulle få se. När filmen börjar känner jag att detta kan bli en positiv överraskning och ett klassiskt drama som tar mig med storm. Snart märker jag dock att det här är en klart annorlunda film. Filmens svartvita och eleganta foto tilltalar mig och är rakt igenom filmen skickligt utfört. Filmregissören Guido spelas av Marcello Mastroianni som lika gärna skulle kunna spela den skådespelarplayboy han är. Ett plus är att Claudia Cardinale dyker upp, men ett stort minus för att hon är med alldeles för lite.
Efter en halvtimme börjar jag undra vad det här är för något. Det kan väl inte fortsätta så här, tänker jag. Men det kan det tyvärr och det var länge sen jag såg en så hyllad film vara så usel. Trots det fina fotot har jag oerhört svårt med det mesta i den här filmen där det surrelistiska inte biter på mig, snarare tvärtom. Jag avskyr verkligen det här långa stunder och det var något som kom som en chock faktiskt (inte att jag avskyr denna typ av film, men att jag just skulle avsky just denna hyllade film). Jag hade accepterat om de surrelistiska bitarna bara hade varit hans drömmar, men hela filmen är ointressant och intetsägande, mycket pga sättet man gjort den på.
2 - Skådespelare
1 - Handling
2 - Känsla
2 - Musik
4 - Foto
--------------
11 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.2
Genre: Drama
Land: Italien/Frankrike
År: 1963
Regi: Federico Fellini
I rollerna: Marcello Mastroianni, Claudia Cardinale, Anouk Aimée, Sandra Milo
Handling: Guido arbetar som filmregissör och medan han försöker hitta uppslag till sin nya film, kommer han att tänka på de kvinnor i sitt liv som han har älskat, men lämnat...
Omdöme: Min första Fellini-film och jag hade ingen aning vad det var jag skulle få se. När filmen börjar känner jag att detta kan bli en positiv överraskning och ett klassiskt drama som tar mig med storm. Snart märker jag dock att det här är en klart annorlunda film. Filmens svartvita och eleganta foto tilltalar mig och är rakt igenom filmen skickligt utfört. Filmregissören Guido spelas av Marcello Mastroianni som lika gärna skulle kunna spela den skådespelarplayboy han är. Ett plus är att Claudia Cardinale dyker upp, men ett stort minus för att hon är med alldeles för lite.
Efter en halvtimme börjar jag undra vad det här är för något. Det kan väl inte fortsätta så här, tänker jag. Men det kan det tyvärr och det var länge sen jag såg en så hyllad film vara så usel. Trots det fina fotot har jag oerhört svårt med det mesta i den här filmen där det surrelistiska inte biter på mig, snarare tvärtom. Jag avskyr verkligen det här långa stunder och det var något som kom som en chock faktiskt (inte att jag avskyr denna typ av film, men att jag just skulle avsky just denna hyllade film). Jag hade accepterat om de surrelistiska bitarna bara hade varit hans drömmar, men hela filmen är ointressant och intetsägande, mycket pga sättet man gjort den på.
2 - Skådespelare
1 - Handling
2 - Känsla
2 - Musik
4 - Foto
--------------
11 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.2
