Titel: Revolutionary Road
Genre: Drama
Land: USA/Storbritannien
År: 2008
Regi: Sam Mendes
I rollerna: Leonardo DiCaprio, Kate Winslet, Kathy Bates, Dylan Baker
Handling: April och Frank Wheeler är ett ungt, framgångsrikt par som bor med sina barn i en trevlig förort i 50-talets Connecticut. Men under den polerade och självsäkra ytan bubblar frustrationen hos dem båda. Övertygade att de vill ha ut mer av livet än deras medelmåttiga grannar, bestämmer de sig för att flytta till Paris, där de hoppas få mer utlopp för sina konstnärliga sidor.
Omdöme: Regissören Sam Mendes slog igenom med dunder och brak med lyckade American Beauty (1999). Här ger han sig på ett liknande tema, fast med en mycket mörkare story. Leonardo DiCaprio och Kate Winslet förenas för första gången sedan Titanic (1997) och spelar här Frank och April Wheeler. De träffas relativt unga, gifter sig, får två barn och flyttar in i ett fint hus på Revolutionary Road. Men det är snart uppenbart att de inte är så lyckliga som deras grannar och vänner tror.
Filmen är ett vuxendrama som inte bjuder på den typiska helyllehistorien i 50-talets USA. Istället får man en inblick i en familj som behöver förändring för att ta sig ur vardagstristessen. Tanken är att man ska flytta till Paris och starta om från början och komma bort från allt. Planen sätts i verket och Frank är redo att sluta sitt väldigt ordinära jobb på ett kontor när han plötsligt får ett erbjudande. Deras liv är som en berg-och-dal-bana och vad som händer härnäst är det ingen som vet. Lite noterbart tycker jag är att deras barn inte finns med så mycket i filmen, trots att stora delar av den utspelar sig i hemmet.
Både DiCaprio och Winslet ger fina prestationer, antagligen sina bästa i karriären. Iofs har jag aldrig gillat någon av dem särskilt mycket, men respekterar båda allt mer. Stundtals fick DiCaprio mig att tänka på honom i The Aviator (antagligen hans bästa rollprestation) i rollen som Howard Hughes. Vad som drar ner det mesta för mig i en sån här film är att jag varken känner för honom eller henne då båda karaktärerna saknar det som gör att man känner för dem. Det är lite vad som är problemet med filmen då den har fina prestationer, en story som fungerar bra och är dramatisk och stundtals gripande samt musik som många gånger skapar bra atmosfär och ett respektabelt foto. Men karaktärerna känns fel i sammanhanget och det förstör tyvärr för mig.
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.0
Genre: Drama
Land: USA/Storbritannien
År: 2008
Regi: Sam Mendes
I rollerna: Leonardo DiCaprio, Kate Winslet, Kathy Bates, Dylan Baker
Handling: April och Frank Wheeler är ett ungt, framgångsrikt par som bor med sina barn i en trevlig förort i 50-talets Connecticut. Men under den polerade och självsäkra ytan bubblar frustrationen hos dem båda. Övertygade att de vill ha ut mer av livet än deras medelmåttiga grannar, bestämmer de sig för att flytta till Paris, där de hoppas få mer utlopp för sina konstnärliga sidor.
Omdöme: Regissören Sam Mendes slog igenom med dunder och brak med lyckade American Beauty (1999). Här ger han sig på ett liknande tema, fast med en mycket mörkare story. Leonardo DiCaprio och Kate Winslet förenas för första gången sedan Titanic (1997) och spelar här Frank och April Wheeler. De träffas relativt unga, gifter sig, får två barn och flyttar in i ett fint hus på Revolutionary Road. Men det är snart uppenbart att de inte är så lyckliga som deras grannar och vänner tror.
Filmen är ett vuxendrama som inte bjuder på den typiska helyllehistorien i 50-talets USA. Istället får man en inblick i en familj som behöver förändring för att ta sig ur vardagstristessen. Tanken är att man ska flytta till Paris och starta om från början och komma bort från allt. Planen sätts i verket och Frank är redo att sluta sitt väldigt ordinära jobb på ett kontor när han plötsligt får ett erbjudande. Deras liv är som en berg-och-dal-bana och vad som händer härnäst är det ingen som vet. Lite noterbart tycker jag är att deras barn inte finns med så mycket i filmen, trots att stora delar av den utspelar sig i hemmet.
Både DiCaprio och Winslet ger fina prestationer, antagligen sina bästa i karriären. Iofs har jag aldrig gillat någon av dem särskilt mycket, men respekterar båda allt mer. Stundtals fick DiCaprio mig att tänka på honom i The Aviator (antagligen hans bästa rollprestation) i rollen som Howard Hughes. Vad som drar ner det mesta för mig i en sån här film är att jag varken känner för honom eller henne då båda karaktärerna saknar det som gör att man känner för dem. Det är lite vad som är problemet med filmen då den har fina prestationer, en story som fungerar bra och är dramatisk och stundtals gripande samt musik som många gånger skapar bra atmosfär och ett respektabelt foto. Men karaktärerna känns fel i sammanhanget och det förstör tyvärr för mig.
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.0
