Titel: Pleasantville / Välkommen till Pleasantville
Genre: Drama/Fantasy/Komedi
Land: USA
År: 2008
Regi: Gary Ross
I rollerna: Tobey Maguire, Reese Witherspoon, Joan Allen, William H. Macy, Jeff Daniels
Handling: I 50-tals TV-serien Pleasantville är livet svartvitt, lagom och oskyldigt perfekt. Det regnar aldrig, basketbollarna går alltid i korgen, och maten står på bordet när pappa kommer hem från jobbet. Och sex - det finns bara inte... Men helt plötsligt och mystiskt hamnar David och hans syster Jennifer mitt i denna 50-talsidyll. Nu börjar det hända saker i staden som ingen ens vågat tänka på. Och i färg dessutom...
Omdöme: Man kastas rent utsagt in i en annan värld när man ser Pleasantville. David (Tobey Maguire) är TV-seriens kanske största fan, men ses av sin syster Jennifer (Reese Witherspoon) som en tönt. Hon är mer intresserad av att få till det med skolans snyggingar. Men när de båda hamnar mitt i TV-serien blir allt svartvitt. De måste nu anpassa sig till den nya livsstilen och acceptera att allt är svartvitt. Snart vänder de dock upp-och-ner på det mesta vilket sätter färg på saker och ting...
En slags saga/fantasyberättelse som fungerar förvånansvärt bra. Kanske för att jag gillar det faktum att de kastas in i 50-talets värld och att det hela är svartvitt. Filmen fungerar bäst under första halvan, kanske lite längre, när saker och ting börjar dyka upp i färg. Det gör sig väldigt snyggt och man har fått till dessa effekter väldigt bra. Men jag tycker filmen tappar ju mer färg det blir. Som sagt, så länge det bara var enstaka saker som är i färg håller filmen intresset uppe, men när allt mer övergår till färg tappar filmen också lite av sin charm och allt blir som vanligt.
Trots allt gillade jag det här och det är en skön film att skåda. Man hamnar liksom i enklare tider, samtidigt som de två syskonen både måste anpassa sig och förändra samhället. En skön och komisk scen är när William H. Macy, som spelar pappan George Parker, kommer hem och det inte finns någon middag. Han blir helt lamslagen, går runt hemmet och ställer frågan "Var är min middag?" ett flertal gånger.
Tobey Maguire passar också bra som killen som gillar serien och som inte har några problem med att anpassa sig, men måste hålla koll på sin vilda syster (som också spelas bra av Reese Witherspoon). Joan Allen får man inte glömma som i rollen som mamman får stå för den stora förändringen när färg kommer in i deras liv. Filmen fick tre Oscarsnomineringar, men konstigt nog inte för fotot...
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.5
Genre: Drama/Fantasy/Komedi
Land: USA
År: 2008
Regi: Gary Ross
I rollerna: Tobey Maguire, Reese Witherspoon, Joan Allen, William H. Macy, Jeff Daniels
Handling: I 50-tals TV-serien Pleasantville är livet svartvitt, lagom och oskyldigt perfekt. Det regnar aldrig, basketbollarna går alltid i korgen, och maten står på bordet när pappa kommer hem från jobbet. Och sex - det finns bara inte... Men helt plötsligt och mystiskt hamnar David och hans syster Jennifer mitt i denna 50-talsidyll. Nu börjar det hända saker i staden som ingen ens vågat tänka på. Och i färg dessutom...
Omdöme: Man kastas rent utsagt in i en annan värld när man ser Pleasantville. David (Tobey Maguire) är TV-seriens kanske största fan, men ses av sin syster Jennifer (Reese Witherspoon) som en tönt. Hon är mer intresserad av att få till det med skolans snyggingar. Men när de båda hamnar mitt i TV-serien blir allt svartvitt. De måste nu anpassa sig till den nya livsstilen och acceptera att allt är svartvitt. Snart vänder de dock upp-och-ner på det mesta vilket sätter färg på saker och ting...
En slags saga/fantasyberättelse som fungerar förvånansvärt bra. Kanske för att jag gillar det faktum att de kastas in i 50-talets värld och att det hela är svartvitt. Filmen fungerar bäst under första halvan, kanske lite längre, när saker och ting börjar dyka upp i färg. Det gör sig väldigt snyggt och man har fått till dessa effekter väldigt bra. Men jag tycker filmen tappar ju mer färg det blir. Som sagt, så länge det bara var enstaka saker som är i färg håller filmen intresset uppe, men när allt mer övergår till färg tappar filmen också lite av sin charm och allt blir som vanligt.
Trots allt gillade jag det här och det är en skön film att skåda. Man hamnar liksom i enklare tider, samtidigt som de två syskonen både måste anpassa sig och förändra samhället. En skön och komisk scen är när William H. Macy, som spelar pappan George Parker, kommer hem och det inte finns någon middag. Han blir helt lamslagen, går runt hemmet och ställer frågan "Var är min middag?" ett flertal gånger.
Tobey Maguire passar också bra som killen som gillar serien och som inte har några problem med att anpassa sig, men måste hålla koll på sin vilda syster (som också spelas bra av Reese Witherspoon). Joan Allen får man inte glömma som i rollen som mamman får stå för den stora förändringen när färg kommer in i deras liv. Filmen fick tre Oscarsnomineringar, men konstigt nog inte för fotot...
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.5
