Titel: Gomorra
Genre: Kriminaldrama
Land: Italien
År: 2008
Regi: Matteo Garrone
I rollerna: Salvatore Abruzzese, Salvatore Cantalupo, Marco Macor, Ciro Petrone
Handling: Makt, pengar & blod - detta är vad som styr Italiens maffiafäste nummer ett; Neapel. Befolkningen lever under Camorrans regler och lagar, sällan fria att leva ett normalt liv. I Gomorra följer vi fem livsöden som flätas samman till ett våldsamt crescendo i detta land utan hopp.
Omdöme: När jag hör om den italienska maffian tänker jag genast på Sicilien. Men denna historia handlar om Neapel där den hårda livsstilen drabbar alla i området. Det känns som denna maffia inte är lika sofistikerad och där det ofta är döda eller bli dödad, var med oss eller emot oss som gäller. Det är väldigt mycket svart och vitt i denna värld och det får man se genom flera olika karaktärer som är inblandade i maffian på olika sätt.
Vi har pojken Totò som en dag vill vara med i maffian, men som för nu hjälper sin mamma med livsmedelsleveranser. Vi har de unga killarna Marco och Ciro som hellre startar krig mot medlemmarna i maffian än att vara med i gänget. Pasquale som är skräddare åt en tillverkare som styrs av maffian. Don Ciro som levererar utbetalningarna till de som står med på lönelistan. Och så Roberto som hjälper Franco med att göra sig av med giftigt avfall åt företag. Alla dessa historier är kopplade till den verksamhet som maffian har hand om i Neapel.
Det man måste säga är att skådespelarna sköter sig mycket bra i alla rollerna. Det är inga kända ansikten, i många fall amatörer och i vissa fall riktiga maffiamedlemar som är med som statister då filmen spelades in på plats. Filmens (och bokens) författare Roberto Saviano lever under dödshot och måste ständigt ha livvakter runt sig då delar av maffian som porträtteras vill se honom död.
Filmen bygger sakta upp karaktärerna innan den kommer igång på allvar under sista delen, som jag också uppskattade mest. Jag är lite kluven till vad jag egentligen tycker om helheten då den visar fin potential under vissa scener, som t.ex. Don Ciros sista scen som kanske är filmens höjdpunkt. Den slår även till med blixtrande effektivitet då och då som både chockar och greppar tag i en.
Känner dock att filmens första halva borde varit starkare, bl.a. användandet av musik kunde man ha utnyttjat mycket bättre i flera av de dramatiska scenerna. Förstår t.ex. inte varför man inte använde musiken som dyker upp i eftertexterna i någon av de kraftfulla scenerna då den hade passat perfekt till att höja spänningen. Avslutningsvis måste sägas att Marco och Ciro är filmens höjdpunkter, speciellt Marco (Marco Macor) som påminner om en ung Robert De Niro - kaxig och bryr sig inte om något.
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.5
Genre: Kriminaldrama
Land: Italien
År: 2008
Regi: Matteo Garrone
I rollerna: Salvatore Abruzzese, Salvatore Cantalupo, Marco Macor, Ciro Petrone
Handling: Makt, pengar & blod - detta är vad som styr Italiens maffiafäste nummer ett; Neapel. Befolkningen lever under Camorrans regler och lagar, sällan fria att leva ett normalt liv. I Gomorra följer vi fem livsöden som flätas samman till ett våldsamt crescendo i detta land utan hopp.
Omdöme: När jag hör om den italienska maffian tänker jag genast på Sicilien. Men denna historia handlar om Neapel där den hårda livsstilen drabbar alla i området. Det känns som denna maffia inte är lika sofistikerad och där det ofta är döda eller bli dödad, var med oss eller emot oss som gäller. Det är väldigt mycket svart och vitt i denna värld och det får man se genom flera olika karaktärer som är inblandade i maffian på olika sätt.
Vi har pojken Totò som en dag vill vara med i maffian, men som för nu hjälper sin mamma med livsmedelsleveranser. Vi har de unga killarna Marco och Ciro som hellre startar krig mot medlemmarna i maffian än att vara med i gänget. Pasquale som är skräddare åt en tillverkare som styrs av maffian. Don Ciro som levererar utbetalningarna till de som står med på lönelistan. Och så Roberto som hjälper Franco med att göra sig av med giftigt avfall åt företag. Alla dessa historier är kopplade till den verksamhet som maffian har hand om i Neapel.
Det man måste säga är att skådespelarna sköter sig mycket bra i alla rollerna. Det är inga kända ansikten, i många fall amatörer och i vissa fall riktiga maffiamedlemar som är med som statister då filmen spelades in på plats. Filmens (och bokens) författare Roberto Saviano lever under dödshot och måste ständigt ha livvakter runt sig då delar av maffian som porträtteras vill se honom död.
Filmen bygger sakta upp karaktärerna innan den kommer igång på allvar under sista delen, som jag också uppskattade mest. Jag är lite kluven till vad jag egentligen tycker om helheten då den visar fin potential under vissa scener, som t.ex. Don Ciros sista scen som kanske är filmens höjdpunkt. Den slår även till med blixtrande effektivitet då och då som både chockar och greppar tag i en.
Känner dock att filmens första halva borde varit starkare, bl.a. användandet av musik kunde man ha utnyttjat mycket bättre i flera av de dramatiska scenerna. Förstår t.ex. inte varför man inte använde musiken som dyker upp i eftertexterna i någon av de kraftfulla scenerna då den hade passat perfekt till att höja spänningen. Avslutningsvis måste sägas att Marco och Ciro är filmens höjdpunkter, speciellt Marco (Marco Macor) som påminner om en ung Robert De Niro - kaxig och bryr sig inte om något.
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.5
