Titel: Okuribito / Departures
Genre: Drama
Land: Japan
År: 2008
Regi: Yôjirô Takita
I rollerna: Masahiro Motoki, Tsutomu Yamazaki, Ryoko Hirosue, Kazuko Yoshiyuki
Handling: Cellisten Kobayashis orkester upplöses, och arbetslös återvänder han med sin hustru till sin barndomsstad Sakata. Där svarar han på en annons som efterfrågar "avreseassistent" vilket vid intervjun visar sig ha mindre med resor och mer med kistor att göra.
Omdöme: Oscarsvinnaren för Bästa utländska film är trots ämnet inte så deppig eller sorglig som man kan tro utan snarare vacker. Den aspirerande cellisten Kobayashi bor i Tokyo med sin fru och har precis fått ett jobb i en orkester. Men när orkestern upplöses beslutar han sig för att flytta tillbaka till sin barndomsstad där hans mamma efterlämnat ett hus åt honom. Han börjar snart se sig om efter jobb och går på en intervju som han tror är på någon slags resebyrå - men som visar sig ha att göra med "den sista resan".
Vad som överraskar är just tonen på filmen som inte är så tung som jag hade förväntat mig. Istället har man många gånger en ganska så lättsam stämning utan att det blir komedi av det hela, även om det finns komiska situationer. Och även om jag gillar just det faktum att det inte är så tungt så hade jag ändå velat känna lite mer i några tragiska situationer. Filmens huvudmelodi som spelas ett antal gånger är vackert och utnyttjas väl då Kobayashi själv spelar på cellot. Man fångar också väl den japanska kulturen och ger en inblick i en bransch som inte är så utforskad på film.
3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.2
Genre: Drama
Land: Japan
År: 2008
Regi: Yôjirô Takita
I rollerna: Masahiro Motoki, Tsutomu Yamazaki, Ryoko Hirosue, Kazuko Yoshiyuki
Handling: Cellisten Kobayashis orkester upplöses, och arbetslös återvänder han med sin hustru till sin barndomsstad Sakata. Där svarar han på en annons som efterfrågar "avreseassistent" vilket vid intervjun visar sig ha mindre med resor och mer med kistor att göra.
Omdöme: Oscarsvinnaren för Bästa utländska film är trots ämnet inte så deppig eller sorglig som man kan tro utan snarare vacker. Den aspirerande cellisten Kobayashi bor i Tokyo med sin fru och har precis fått ett jobb i en orkester. Men när orkestern upplöses beslutar han sig för att flytta tillbaka till sin barndomsstad där hans mamma efterlämnat ett hus åt honom. Han börjar snart se sig om efter jobb och går på en intervju som han tror är på någon slags resebyrå - men som visar sig ha att göra med "den sista resan".
Vad som överraskar är just tonen på filmen som inte är så tung som jag hade förväntat mig. Istället har man många gånger en ganska så lättsam stämning utan att det blir komedi av det hela, även om det finns komiska situationer. Och även om jag gillar just det faktum att det inte är så tungt så hade jag ändå velat känna lite mer i några tragiska situationer. Filmens huvudmelodi som spelas ett antal gånger är vackert och utnyttjas väl då Kobayashi själv spelar på cellot. Man fångar också väl den japanska kulturen och ger en inblick i en bransch som inte är så utforskad på film.
3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
IMDb: 8.2
