Titel: Blue Steel
Genre: Action/Kriminaldrama/Thriller
Land: USA
År: 1989
Regi: Kathryn Bigelow
I rollerna: Jamie Lee Curtis, Ron Silver, Clancy Brown, Elizabeth Peña, Richard Jenkins, Tom Sizemore
Handling: En kvinnlig nybliven polis blir beundransobjektet för en psykopat som ser henne skjuta ihjäl en väpnad rånare. Det blir en katt-och-råtta-lek med livet som insats.
Omdöme: Kathryn Bigelow innan hon slog igenom med Point Break (1991) och vann regi-Oscarn för The Hurt Locker (2008) står för regin i denna actionfyllda polis-mot-psykopat-film. Det hela börjar med att den kvinnliga polisen Megan Turner (Jamie Lee Curtis) på sin allra första dag som polis ingriper när hon ser ett rån på en livsmedelsbutik. Adrenalinet pumpar, hon tar ett par djupa andetag och konfronterar den pistolbeväpnade rånaren (Tom Sizemore i sin debutroll). Hon tvekar inte när han plötsligt riktar pistolen mot henne utan skjuter honom mitt framför alla vittnen. Ett av vittnena i butiken, Eugene Hunt (Ron Silver), kommer få en betydelsefull roll i katt-och-råtta-leken som drar igång lite senare.
En sak är säker, filmen är fylld med hål i storyn och man får inte se detaljerat och proffsigt polisarbete. Tvärtom skakar man på huvudet filmen igenom på valen karaktärerna fattar och de uteblivna utredningarna. Hur kan man t.ex. missa att hålla kvar ett nyckelvittne när man har poliser på plats, eller låta en pistol försvinna från brottsplatsen. Ja, frågorna är många och det är främst detta som tyvärr sänker filmen. För det är egentligen inte så mycket fel på underhållningen och tempot i filmen. Den är händelserik och det ska en actionfilm vara, men man får inte glömma bort att kolla upp fakta och göra filmen så pass realistisk som möjligt.
Jamie Lee Curtis tycker jag inte direkt övertygar i sin roll, vilket man tycker är lite konstigt då kvinnliga regissörer många gånger lyckas fånga en kvinnas prestation bättre. Men Kathryn Bigelow går aldrig riktigt på djupet på sin kvinnliga huvudkaraktär, istället är det Ron Silver som den psykopatiske Wall Street-mannen som får mest att jobba med och även om han kanske får ta ut svängarna för mycket, är det han som ger den mest minnesvärda prestationen. Tycker dock man går minst ett steg för långt med karaktären, men det är inte skådespelarens fel. Stundtals tycker jag faktiskt man lyckas med stämningen som påminner en del om The Terminator (1984) med bl.a. musiken (Brad Fiedel som står för båda) och fotot (en del slow motion och annat liknande). Kathryn Bigelow fick givetvis en hel del inspiration och hjälp av sin partner och senare make James Cameron.
3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
IMDb: 5.4
Trailer - Blue Steel
